Vad Àr marknadspsykologi?
Med marknadspsykologi menas att rörelserna pĂ„ en marknad Ă„terspeglar (eller pĂ„verkas av) deltagarnas kĂ€nslomĂ€ssiga tillstĂ„nd. Det Ă€r ett av huvudĂ€mnena inom beteendeekonomi â ett genomgĂ„ende vetenskapligt omrĂ„de som undersöker de olika faktorerna som föregĂ„r ekonomiska beslut.
MÄnga tror att kÀnslor Àr den frÀmsta drivkraften bakom förÀndringarna pÄ finansmarknaderna. Och att det övergripande fluktuerande investerarnas kÀnsla Àr det som skapar de sÄ kallade psykologiska marknadscyklerna.
Kort sagt Àr marknadskÀnslor den övergripande kÀnslan som investerare och handlare har nÀr det gÀller prishÀndelser för en tillgÄng. NÀr marknadens kÀnsla Àr positiv och priserna stiger kontinuerligt, sÀgs det finnas en hausseartad trend (ofta kallad en tjurmarknad). Motsatsen kallas för en björnmarknad, nÀr det finns en pÄgÄende nedgÄng i priserna.
SĂ„ kĂ€nslan bestĂ„r av de enskilda Ă„sikterna och kĂ€nslorna hos alla handlare och investerare pĂ„ en finansmarknad. Du kan Ă€ven tĂ€nka pĂ„ detta som ett genomsnitt av deltagarnas sammanlagda kĂ€nsla.Â
Men precis som med alla sorters grupper Ă€r ingen enskild Ă„sikt helt dominerande. Baserat pĂ„ marknadspsykologiska teorier tenderar en tillgĂ„ngs pris att förĂ€ndras stĂ€ndigt som svar pĂ„ den övergripande marknadskĂ€nslan â vilken ocksĂ„ Ă€r dynamiskt. Annars skulle det vara mycket svĂ„rare att göra en lyckad handel.Â
NÀr marknaden gÄr upp beror det i praktiken sannolikt pÄ en förbÀttrad attityd och förtroende bland handlarna. Ett positivt marknadssentiment gör att efterfrÄgan ökar och utbudet minskar. Den ökade efterfrÄgan kan i sin tur orsaka en Ànnu starkare attityd. PÄ samma sÀtt tenderar en stark nedÄtgÄende trend att skapa en negativ kÀnsla, som minskar efterfrÄgan och ökar det tillgÀngliga utbudet.
Â
Hur förÀndras kÀnslorna under marknadscykler?
UppÄtgÄende trend
Alla marknader gÄr igenom cykler av tillvÀxt och sammandragningar. NÀr en marknad befinner sig i en tillvÀxtfas (eller i en en tjurmarknad) finns det ett klimat av optimism, tro och girighet. Vanligtvis Àr dessa de viktigaste kÀnslorna som leder till en stark köpaktivitet.
Det Àr ganska vanligt att se en slags cyklisk eller retroaktiv effekt under marknadscyklerna. Till exempel blir kÀnslorna mer positiva nÀr priserna gÄr upp, vilket sedan fÄr kÀnslorna att bli Ànnu mer positiva, vilket driver marknaden Ànnu högre.
Ibland övertrĂ€ffar en stark kĂ€nsla av girighet och tro marknaden pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att en finansiell bubbla kan bildas. I ett sĂ„dant scenario blir mĂ„nga investerare irrationella, tappar uppfattningen om det verkliga vĂ€rdet och köper en tillgĂ„ng bara för att de tror att marknaden kommer att fortsĂ€tta att stiga.Â
De blir giriga och överhypade av marknadens momentum, i hopp om att göra vinster. NÀr priset gÄr upp pÄ ett överdrivet sÀtt skapas den lokala toppen. I allmÀnhet betraktas detta som punkten för maximal finansiell risk.
I vissa fall kommer marknaden att uppleva en sidledsrörelse under ett tag, nÀr tillgÄngarna gradvis sÀljs. Detta Àr Àven kÀnt som distributionsstadiet. Vissa cykler visar dock inte ett tydligt distributionsstadium och nedÄttrenden börjar strax efter att toppen har nÄtts.
NedÄtgÄende trend
NÀr marknaden börjar vÀnda Ät andra hÄllet kan den euforiska stÀmningen snabbt förvandlas till sjÀlvbelÄtenhet, eftersom mÄnga handlare vÀgrar tro att den uppÄtgÄende trenden Àr över. NÀr priserna fortsÀtter att sjunka rör sig marknadskÀnslorna snabbt mot den negativa sidan. Detta inkluderar ofta kÀnslor av Ängest, förnekelse och panik.
I detta sammanhang kan vi beskriva oro som det ögonblick dÄ investerare börjar ifrÄgasÀtta varför priset sjunker, vilket snart leder till förnekelsestadiet. Förnekelsestadiet prÀglas av en kÀnsla av oacceptans. MÄnga investerare insisterar pÄ att behÄlla sina förlorande positioner, antingen för att "det Àr för sent att sÀlja" eller för att de vill tro "att marknaden snart kommer tillbaka".
Men nÀr priserna sjunker Ànnu lÀngre blir försÀljningsvÄgen starkare. Vid denna tidpunkt leder rÀdsla och panik ofta till det som kallas marknadskapitulation (nÀr innehavarna ger upp och sÀljer sina tillgÄngar nÀra den lokala botten).
SÄ smÄningom stannar nedÄttrenden nÀr volatiliteten minskar och marknaden stabiliseras. Vanligtvis upplever marknaden rörelser i sidled innan kÀnslor av hopp och optimism börjar uppstÄ igen. En sÄdan sidledsperiod Àr ocksÄ kÀnd som ackumuleringssteget.
Â
Hur anvÀnder investerare marknadspsykologin?
Förutsatt att teorin om marknadspsykologi gÀller kan förstÄelsen för denna hjÀlpa en handlare att komma in och ut ur positioner vid mer gynnsamma tillfÀllen. Marknadens allmÀnna attityd Àr kontraproduktiv: ögonblicket med högsta ekonomiska möjlighet (för en köpare) kommer vanligtvis nÀr de flesta Àr hopplösa och marknaden Àr mycket lÄg. DÀremot uppstÄr ofta ögonblicket med den högsta finansiella risken nÀr majoriteten av marknadsaktörerna Àr euforiska och övermodiga.
DÀrför försöker vissa handlare och investerare lÀsa av kÀnslan pÄ en marknad för att upptÀcka de olika stadierna i dess psykologiska cykler. Helst borde de anvÀnda denna information för att köpa nÀr det Àr panik (lÀgre priser) och sÀlja nÀr girighet Àr inblandat (högre priser). I praktiken Àr det dock sÀllan en lÀtt uppgift att kÀnna igen dessa optimala punkter. Vad som kan verka som (support) för den lokala botten kanske inte hÄller, vilket leder till Ànnu lÀgre dalar.
Â
Teknisk analys och marknadspsykologi
Det Àr enkelt att se tillbaka pÄ marknadscykler och studera hur den övergripande psykologin förÀndrades. Att analysera tidigare data gör det uppenbart vilka ÄtgÀrder och beslut som skulle ha varit mest lönsamma.
Det Ă€r dock mycket svĂ„rare att förstĂ„ hur marknaden förĂ€ndras nĂ€r allt detta sker â och Ă€nnu svĂ„rare att förutsĂ€ga vad som kommer dĂ€refter. MĂ„nga investerare anvĂ€nder teknisk analys (TA) för att försöka förutse vart marknaden sannolikt kommer att gĂ„.
PÄ sÀtt och vis kan vi sÀga att TA-indikatorer Àr verktyg som kan anvÀndas vid mÀtningar av marknadens psykologiska tillstÄnd. Till exempel kan indikatorn relativt styrkeindex (RSI) föreslÄ nÀr en tillgÄng Àr överköpt pÄ grund av ett starkt positivt marknadssentiment (till exempel överdriven girighet).
MACD Àr ett annat exempel pÄ en indikator som kan anvÀndas för att upptÀcka de olika psykologiska stadierna i en marknadscykel. Kort sagt kan förhÄllandet mellan dess linjer indikera nÀr marknadens momentum förÀndras (till exempel att köpkraften försvagats).
Â
Bitcoin och marknadspsykologi
Bitcoins tjurmarknad 2017 Ă€r ett tydligt exempel pĂ„ hur marknadspsykologi pĂ„verkar priserna och vice versa. FrĂ„n januari till december steg Bitcoin frĂ„n ungefĂ€r 900 dollar till sin dĂ„ rekordhöga nivĂ„ pĂ„ 20 000 dollar. Under uppgĂ„ngen blev marknadssentimentet mer och mer positivt. Tusentals nya investerare hĂ€ngde pĂ„, fĂ„ngade i tjurmarknadens spĂ€nning. FOMO (Fear of missing out/rĂ€dsla för att gĂ„ miste om nĂ„got), överdriven optimism och girighet pressade snabbt upp priserna â tills det vĂ€nde.
Trendomvandlingen började Ă€ga rum i slutet av 2017 och början av 2018. Korrigeringen som följde gjorde att mĂ„nga av de sena deltagarna drabbades av betydande förluster. Ăven nĂ€r nedĂ„ttrenden redan var etablerad fick falskt förtroende och sjĂ€lvbelĂ„tenhet mĂ„nga att insistera pĂ„ HODL:ing.Â
NÄgra mÄnader senare blev marknadssentimentet mycket negativt, eftersom investerarnas förtroende nÄdde tidernas lÀgstanivÄ. FUD och panik fick mÄnga av de som köpte nÀra toppen att sÀlja nÀra botten, med stora förluster som följd. Vissa blev desillusionerade av Bitcoin, Àven om tekniken i huvudsak var densamma. Faktum Àr att den förbÀttras kontinuerligt.
Â
Kognitiva fördomar
Kognitiva fördomar Àr vanliga tankemönster som ofta fÄr personer att fatta irrationella beslut. Dessa mönster kan pÄverka bÄde enskilda handlare och marknaden som helhet. NÄgra vanliga exempel Àr:
BekrÀftelsefördomar: tendensen att övervÀrdera information som bekrÀftar vÄr egen tro, samtidigt som vi ignorerar eller avfÀrdar information som strider mot denna. Till exempel kan investerare pÄ en tjurmarknad sÀtta ett starkare fokus pÄ positiva nyheter, samtidigt som de ignorerar dÄliga nyheter eller tecken pÄ att marknadsutvecklingen Àr pÄ vÀg att vÀnda.
Motvilja för förlust: den normala tendensen hos mÀnniskor Àr att frukta förluster mer Àn de tycker om vinster, Àven om vinsten Àr av samma storlek eller större. Med andra ord Àr smÀrtan frÄn en förlust vanligtvis mer smÀrtsam Àn glÀdjen frÄn en vinst. Detta kan leda till att handlarna missar goda möjligheter, eller paniksÀljer under perioder av en kapitulationsmarknad.
Ăgandeeffekt: detta Ă€r för att personer tenderar att övervĂ€rdera saker de Ă€ger â helt enkelt för att de Ă€ger dem. Till exempel Ă€r en investerare som Ă€ger en portfölj med kryptovalutor mer benĂ€gen att tro att den har mer vĂ€rde Ă€n en portfölj utan ett coin.
Â
Sammanfattningsvis
De flesta handlare och investerare Ă€r överens om att psykologi pĂ„verkar marknadspriserna och dess cykler. Ăven om de psykologiska marknadscyklerna Ă€r vĂ€lkĂ€nda Ă€r de inte alltid lĂ€tta att hantera. FrĂ„n den hollĂ€ndska tulpanmanin pĂ„ 1600-talet till dotcom-bubblan pĂ„ 90-talet har Ă€ven skickliga handlare kĂ€mpat för att skilja sin egen attityd frĂ„n den övergripande marknadskĂ€nslan. Investerare stĂ„r inför den svĂ„ra uppgiften att inte bara förstĂ„ marknadens psykologi, utan ocksĂ„ sin egen psykologi och hur den pĂ„verkar deras beslutsprocess.