Vad är marknadspsykologi?
Med marknadspsykologi menas att rörelserna på en marknad återspeglar (eller påverkas av) deltagarnas känslomässiga tillstånd. Det är ett av huvudämnena inom beteendeekonomi – ett genomgående vetenskapligt område som undersöker de olika faktorerna som föregår ekonomiska beslut.
Många tror att känslor är den främsta drivkraften bakom förändringarna på finansmarknaderna. Och att det övergripande fluktuerande investerarnas känsla är det som skapar de så kallade psykologiska marknadscyklerna.
Kort sagt är marknadskänslor den övergripande känslan som investerare och handlare har när det gäller prishändelser för en tillgång. När marknadens känsla är positiv och priserna stiger kontinuerligt, sägs det finnas en hausseartad trend (ofta kallad en tjurmarknad). Motsatsen kallas för en björnmarknad, när det finns en pågående nedgång i priserna.
Så känslan består av de enskilda åsikterna och känslorna hos alla handlare och investerare på en finansmarknad. Du kan även tänka på detta som ett genomsnitt av deltagarnas sammanlagda känsla.
Men precis som med alla sorters grupper är ingen enskild åsikt helt dominerande. Baserat på marknadspsykologiska teorier tenderar en tillgångs pris att förändras ständigt som svar på den övergripande marknadskänslan – vilken också är dynamiskt. Annars skulle det vara mycket svårare att göra en lyckad handel.
När marknaden går upp beror det i praktiken sannolikt på en förbättrad attityd och förtroende bland handlarna. Ett positivt marknadssentiment gör att efterfrågan ökar och utbudet minskar. Den ökade efterfrågan kan i sin tur orsaka en ännu starkare attityd. På samma sätt tenderar en stark nedåtgående trend att skapa en negativ känsla, som minskar efterfrågan och ökar det tillgängliga utbudet.
Hur förändras känslorna under marknadscykler?
Uppåtgående trend
Alla marknader går igenom cykler av tillväxt och sammandragningar. När en marknad befinner sig i en tillväxtfas (eller i en en tjurmarknad) finns det ett klimat av optimism, tro och girighet. Vanligtvis är dessa de viktigaste känslorna som leder till en stark köpaktivitet.
Det är ganska vanligt att se en slags cyklisk eller retroaktiv effekt under marknadscyklerna. Till exempel blir känslorna mer positiva när priserna går upp, vilket sedan får känslorna att bli ännu mer positiva, vilket driver marknaden ännu högre.
Ibland överträffar en stark känsla av girighet och tro marknaden på ett sådant sätt att en finansiell bubbla kan bildas. I ett sådant scenario blir många investerare irrationella, tappar uppfattningen om det verkliga värdet och köper en tillgång bara för att de tror att marknaden kommer att fortsätta att stiga.
De blir giriga och överhypade av marknadens momentum, i hopp om att göra vinster. När priset går upp på ett överdrivet sätt skapas den lokala toppen. I allmänhet betraktas detta som punkten för maximal finansiell risk.
I vissa fall kommer marknaden att uppleva en sidledsrörelse under ett tag, när tillgångarna gradvis säljs. Detta är även känt som distributionsstadiet. Vissa cykler visar dock inte ett tydligt distributionsstadium och nedåttrenden börjar strax efter att toppen har nåtts.
Nedåtgående trend
När marknaden börjar vända åt andra hållet kan den euforiska stämningen snabbt förvandlas till självbelåtenhet, eftersom många handlare vägrar tro att den uppåtgående trenden är över. När priserna fortsätter att sjunka rör sig marknadskänslorna snabbt mot den negativa sidan. Detta inkluderar ofta känslor av ångest, förnekelse och panik.
I detta sammanhang kan vi beskriva oro som det ögonblick då investerare börjar ifrågasätta varför priset sjunker, vilket snart leder till förnekelsestadiet. Förnekelsestadiet präglas av en känsla av oacceptans. Många investerare insisterar på att behålla sina förlorande positioner, antingen för att "det är för sent att sälja" eller för att de vill tro "att marknaden snart kommer tillbaka".
Men när priserna sjunker ännu längre blir försäljningsvågen starkare. Vid denna tidpunkt leder rädsla och panik ofta till det som kallas marknadskapitulation (när innehavarna ger upp och säljer sina tillgångar nära den lokala botten).
Så småningom stannar nedåttrenden när volatiliteten minskar och marknaden stabiliseras. Vanligtvis upplever marknaden rörelser i sidled innan känslor av hopp och optimism börjar uppstå igen. En sådan sidledsperiod är också känd som ackumuleringssteget.
Hur använder investerare marknadspsykologin?
Förutsatt att teorin om marknadspsykologi gäller kan förståelsen för denna hjälpa en handlare att komma in och ut ur positioner vid mer gynnsamma tillfällen. Marknadens allmänna attityd är kontraproduktiv: ögonblicket med högsta ekonomiska möjlighet (för en köpare) kommer vanligtvis när de flesta är hopplösa och marknaden är mycket låg. Däremot uppstår ofta ögonblicket med den högsta finansiella risken när majoriteten av marknadsaktörerna är euforiska och övermodiga.
Därför försöker vissa handlare och investerare läsa av känslan på en marknad för att upptäcka de olika stadierna i dess psykologiska cykler. Helst borde de använda denna information för att köpa när det är panik (lägre priser) och sälja när girighet är inblandat (högre priser). I praktiken är det dock sällan en lätt uppgift att känna igen dessa optimala punkter. Vad som kan verka som (support) för den lokala botten kanske inte håller, vilket leder till ännu lägre dalar.
Teknisk analys och marknadspsykologi
Det är enkelt att se tillbaka på marknadscykler och studera hur den övergripande psykologin förändrades. Att analysera tidigare data gör det uppenbart vilka åtgärder och beslut som skulle ha varit mest lönsamma.
Det är dock mycket svårare att förstå hur marknaden förändras när allt detta sker – och ännu svårare att förutsäga vad som kommer därefter. Många investerare använder teknisk analys (TA) för att försöka förutse vart marknaden sannolikt kommer att gå.
På sätt och vis kan vi säga att TA-indikatorer är verktyg som kan användas vid mätningar av marknadens psykologiska tillstånd. Till exempel kan indikatorn relativt styrkeindex (RSI) föreslå när en tillgång är överköpt på grund av ett starkt positivt marknadssentiment (till exempel överdriven girighet).
MACD är ett annat exempel på en indikator som kan användas för att upptäcka de olika psykologiska stadierna i en marknadscykel. Kort sagt kan förhållandet mellan dess linjer indikera när marknadens momentum förändras (till exempel att köpkraften försvagats).
Bitcoin och marknadspsykologi
Bitcoins tjurmarknad 2017 är ett tydligt exempel på hur marknadspsykologi påverkar priserna och vice versa. Från januari till december steg Bitcoin från ungefär 900 dollar till sin då rekordhöga nivå på 20 000 dollar. Under uppgången blev marknadssentimentet mer och mer positivt. Tusentals nya investerare hängde på, fångade i tjurmarknadens spänning. FOMO (Fear of missing out/rädsla för att gå miste om något), överdriven optimism och girighet pressade snabbt upp priserna – tills det vände.
Trendomvandlingen började äga rum i slutet av 2017 och början av 2018. Korrigeringen som följde gjorde att många av de sena deltagarna drabbades av betydande förluster. Även när nedåttrenden redan var etablerad fick falskt förtroende och självbelåtenhet många att insistera på HODL:ing.
Några månader senare blev marknadssentimentet mycket negativt, eftersom investerarnas förtroende nådde tidernas lägstanivå. FUD och panik fick många av de som köpte nära toppen att sälja nära botten, med stora förluster som följd. Vissa blev desillusionerade av Bitcoin, även om tekniken i huvudsak var densamma. Faktum är att den förbättras kontinuerligt.
Kognitiva fördomar
Kognitiva fördomar är vanliga tankemönster som ofta får personer att fatta irrationella beslut. Dessa mönster kan påverka både enskilda handlare och marknaden som helhet. Några vanliga exempel är:
Bekräftelsefördomar: tendensen att övervärdera information som bekräftar vår egen tro, samtidigt som vi ignorerar eller avfärdar information som strider mot denna. Till exempel kan investerare på en tjurmarknad sätta ett starkare fokus på positiva nyheter, samtidigt som de ignorerar dåliga nyheter eller tecken på att marknadsutvecklingen är på väg att vända.
Motvilja för förlust: den normala tendensen hos människor är att frukta förluster mer än de tycker om vinster, även om vinsten är av samma storlek eller större. Med andra ord är smärtan från en förlust vanligtvis mer smärtsam än glädjen från en vinst. Detta kan leda till att handlarna missar goda möjligheter, eller paniksäljer under perioder av en kapitulationsmarknad.
Ägandeeffekt: detta är för att personer tenderar att övervärdera saker de äger – helt enkelt för att de äger dem. Till exempel är en investerare som äger en portfölj med kryptovalutor mer benägen att tro att den har mer värde än en portfölj utan ett coin.
Sammanfattningsvis
De flesta handlare och investerare är överens om att psykologi påverkar marknadspriserna och dess cykler. Även om de psykologiska marknadscyklerna är välkända är de inte alltid lätta att hantera. Från den holländska tulpanmanin på 1600-talet till dotcom-bubblan på 90-talet har även skickliga handlare kämpat för att skilja sin egen attityd från den övergripande marknadskänslan. Investerare står inför den svåra uppgiften att inte bara förstå marknadens psykologi, utan också sin egen psykologi och hur den påverkar deras beslutsprocess.