Vad är Bitcoin?

Kapitel

1. En introduktion till Bitcoin

2. Var kommer Bitcoin ifrån?

3. Kom igång med Bitcoin

4. Bitcoin-halveringen

5. Vanliga missuppfattningar om Bitcoin

6. Bitcoins skalbarhet

7. Delta i Bitcoin-nätverket

Kapitel 1 – En introduktion till Bitcoin

Innehåll

• Vad är Bitcoin?

• Vad används Bitcoin för?

• Vad gör Bitcoin värdefullt?

• Hur fungerar Bitcoin?

• Vad är blockkedjan?

• Är Bitcoin lagligt?

• Historien om Bitcoin

  • Vem skapade Bitcoin?

  • Uppfann Satoshi blockkedjeteknologin?

  • Digitala kontanter före Bitcoin

Vad är Bitcoin?

Bitcoin är en digital form av kontanter. Men till skillnad från de fiatvalutor du är van vid, finns det ingen centralbank som kontrollerar den. Istället drivs det finansiella systemet i Bitcoin av tusentals datorer som är distribuerade över hela världen. Vem som helst kan delta i ekosystemet genom att ladda ned en programvara med öppen källkod.

Bitcoin var den första kryptovalutan och tillkännagavs 2008 (och lanserades 2009). Den ger användarna möjlighet att skicka och ta emot digitala pengar (bitcoin, med små bokstäver b eller BTC). Det som gör den så attraktiv är att den inte kan censureras, tillgångar kan inte spenderas mer än en gång och transaktioner kan göras när som helst, var som helst.

Vad används Bitcoin för?

Bitcoin används av flera skäl. Många uppskattar att den är utan behörighet – alla med en internetanslutning kan skicka och ta emot bitcoin. Det är lite som kontanter, eftersom ingen kan hindra dig från att använda dem, men dess digitala närvaro innebär att den kan överföras globalt.

Vad gör Bitcoin värdefullt?

Bitcoin är decentraliserat, censurbeständigt, säkert och gränslöst. 

Denna kvalitet har gjort bitcoin tilltalande för användningsområden som internationella överföringar och betalningar, där individer inte vill avslöja sin identitet (som de skulle göra när de använder ett betalkort eller kreditkort).

Många spenderar inte sina bitcoin, utan väljer istället att behålla dem på lång sikt (även kallat hodling). Bitcoin har fått smeknamnet digitalt guld tack vare att det finns ett begränsat utbud av tillgängliga coin. Vissa investerare ser bitcoin som en värdebevarare. Eftersom det finns i små mängder och är svårt att producera har det jämförts med ädelmetaller som guld eller silver. 

Innehavare menar att dessa egenskaper – i kombination med global tillgänglighet och hög likviditet – gör det till ett idealiskt medium för att lagra rikedom under långa perioder. De tror att bitcoin-värdet kommer att fortsätta öka efter hand.

Ta en titt på de senaste bitcoin (BTC)-priserna just nu.

Hur fungerar Bitcoin?

När Alice gör en transaktion till Bob skickar hon inte tillgångarna på det sätt du förväntar dig. Det är inte som den digitala motsvarigheten till att ge honom en pengasedel. Det är mer som att hon skriver på ett pappersark (som alla kan se) att hon ger pengar till Bob. När Bob ska skicka samma tillgångar till Carol kan hon se att Bob har dem genom att titta på pappersarket.

Arket är en särskild typ av databas som kallas för en blockkedja. Nätverksdeltagarna har alla en identisk kopia av denna, lagrad på sina enheter. Deltagarna ansluter till varandra för att synkronisera ny information.

När en användare gör en betalning sänds denna direkt till peer-to-peer-nätverket – det finns ingen centraliserad bank eller institution som behandlar överföringarna. För att lägga till ny information använder Bitcoin-blockkedjan en speciell mekanism som kallas utvinning. Det är genom denna process som nya block av transaktioner registreras i blockkedjan.

Vad är blockkedjan?

Blockkedjan är en huvudbok som endast kan utökas, det vill säga data kan bara läggas till i den. När information har lagts till är det extremt svårt att ändra eller ta bort den. Blockkedjan verkställer detta genom att inkludera en pekare till föregående block i varje efterföljande block.

Pekaren är faktiskt en hash av det föregående blocket. Hashing innebär att data skickas genom en enkelriktad funktion för att producera ett unikt "fingeravtryck" av indata. Även om indata bara ändras lite, kommer fingeravtrycket att se helt annorlunda ut. Eftersom blocken kedjas ihop finns det inget sätt för någon att redigera en gammal post utan att ogiltigförklara de efterföljande blocken. En sådan struktur är en av komponenterna som gör blockkedjan säker.

Mer information om blockkedjor finns i Vad är blockkedjeteknik? Den ultimata guiden.

Är Bitcoin lagligt?

Bitcoin är helt lagligt i de flesta länder. Det finns dock en handfull undantag – det är därför viktigt att läsa på om lagarna i din jurisdiktion innan du investerar i kryptovaluta.

I länder där Bitcoin är lagligt tar statliga enheter till olika tillvägagångssätt vad gäller beskattning och efterlevnad. Regleringslandskapet är fortfarande mycket underutvecklat i stort sett och kommer sannolikt att förändras avsevärt under de kommande åren.

Historien om Bitcoin

Vem skapade Bitcoin?

Ingen vet! Bitcoins skapare använde pseudonymen Satoshi Nakamoto, men vi vet ingenting om dennes identitet. Satoshi kan vara en person eller en grupp utvecklare, var som helst i världen. Namnet är av japanskt ursprung, men Satoshis flytande engelska har fått många att tro att hen/de kommer från ett engelsktalande land.

Satoshi har publicerat Bitcoin-vitboken samt dess programvara. Den mystiska skaparen försvann dock 2010.

Uppfann Satoshi blockkedjeteknologin?

Bitcoin kombinerar faktiskt ett antal befintliga tekniker som redan då hade funnits under en tid. Konceptet med en blockkedja föddes inte i och med Bitcoin. Användningen av oföränderliga datastrukturer som denna kan spåras tillbaka till början av 90-talet, när Stuart Haber och W. Scott Stornetta föreslog ett system för tidsstämpling av dokument. Precis som dagens blockkedjor förlitade den sig på kryptografiska tekniker för att säkra data och förhindra att den kunde manipulerades.

Intressant nog använder Satoshis vitbok inte vid något tillfälle termen "blockkedja".

Se även: Blockkedjans historia.

Digitala kontanter före Bitcoin

Bitcoin var inte det första försöket att skapa digitala kontanter, men det är definitivt det mest framgångsrika. Dessa tidigare system banade väg för Satoshis uppfinning:

DigiCash

DigiCash var ett företag som grundades av kryptografen och datavetaren David Chaum i slutet av 1980-talet. Det introducerades som en integritetsorienterad lösning för onlinetransaktioner, baserat på ett dokument författat av Chaum (som förklaras här).

DigiCash-modellen var ett centraliserat system, men ändå ett intressant experiment. Företaget gick senare i konkurs, vilket Chaum tror berodde på att introduktionen skett innan e-handeln verkligen hade tagit fart.

B-money

B-money beskrevs ursprungligen i ett förslag av dataingenjören Wei Dai som publicerades under 1990-talet. Det citerades i Bitcoin-vitboken – och det är inte svårt att förstå varför. 

B-money föreslog ett arbetsbevis-system (används i bitcoin-utvinningen) och användningen av en distribuerad databas där användarna signerar transaktioner. En andra version av B-money beskrev också en idé som liknar staking som används för andra kryptovalutor idag.

I slutändan tog B-money aldrig fart och stannade i planeringsstadiet. Men Bitcoin hämtar som sagt mycket inspiration från de koncept som Dai presenterade.

Bit Gold

Likheten mellan Bit Gold och Bitcoin är så stor att vissa tror att dess skapare, datavetaren Nick Szabo, är Satoshi Nakamoto. I grunden består Bit Gold av en huvudbok som registrerar strängar av data som kommer från en arbetsbevis-åtgärd.

Precis som B-money utvecklades det aldrig vidare. Bit Golds likheter med Bitcoin har dock gett det titeln "Bitcoins föregångare".

Kapitel 2 – Var kommer bitcoin ifrån?

Innehåll

• Hur skapas nya bitcoin?

• Hur många bitcoin finns det?

• Hur fungerar bitcoin-utvinning?

• Hur lång tid tar det att utvinna ett block?

Hur skapas nya bitcoin?

Bitcoin har ett begränsat utbud, men alla enheter är inte i omlopp ännu. Det enda sättet att skapa nya coin är genom en process som kallas utvinning – den speciella mekanismen för att lägga till data i blockkedjan.

Hur många bitcoin finns det?

Protokollet fastställer Bitcoins maximala utbud till 21 miljoner coin. Fram till 2020 hade knappt 90 % av dessa genererats, men det kommer att ta över hundra år att producera de återstående. Detta beror på periodiska händelser som kallas halveringar, vilka gradvis minskar utvinningsbelöningen.

Hur fungerar bitcoin-utvinning?

Genom utvinning lägger deltagarna till block i blockkedjan. För att göra detta måste de använda datorkraft för att lösa ett kryptografiskt pussel. Som ett incitament finns det en belöning tillgänglig för den som föreslår ett giltigt block. 

Det är dyrt att generera ett block, men billigt att kontrollera om det är giltigt.ch Om någon försöker fuska med ett ogiltigt block avvisar nätverket omedelbart detta och denna miner kommer inte att kunna få tillbaka utvinningskostnaderna.

Belöningen – ofta kallad blockbelöningen – består av två komponenter: avgifterna kopplade till transaktionerna och blockbidraget. Blockbidraget är den enda källan till "färska" bitcoin. För varje block som utvinns läggs det till en viss mängd coin till det totala utbudet.

Hur lång tid tar det att utvinna ett block?

Protokollet justerar svårigheten att utvinna, så att det tar ungefär tio minuter att hitta ett nytt block. Block hittas inte alltid exakt tio minuter efter det föregående – tiden det tar varierar runt detta mål.

Kapitel 3 – Kom igång med Bitcoin

Innehåll

• Hur köper jag bitcoin?

  • Så här köper du bitcoin med kredit-/betalkort

  • Så här köper du bitcoin på peer-to-peer-marknader

• Vad kan jag köpa med bitcoin?

• Var kan jag spendera bitcoin?

• Vad händer om jag tappar bort mina bitcoin?

• Kan jag återställa bitcoin-transaktioner?

• Kan jag tjäna pengar på bitcoin?

• Hur kan jag lagra mina bitcoin?

  • Lagra dina bitcoin på Binance

  • Förvara dina coin i en bitcoin-plånbok

    • Heta plånböcker

    • Kalla plånböcker

Hur köper jag bitcoin?

Så här köper du bitcoin med kredit-/betalkort

Binance låter dig enkelt köpa Binance i din webbläsare. Gör så här:

1. Gå till portalen för att köpa och sälja kryptovaluta. 

2. Välj kryptovalutan du vill köpa och vilken valuta du vill betala med.

3. Logga in på Binance eller registrera dig om du inte redan har ett konto.

4. Välj din betalningsmetod.

5. Ange dina kortuppgifter och slutför identitetsverifieringen när du ombeds göra detta.

6. Det är allt! Dina bitcoin krediteras nu till ditt Binance-konto.

Så här köper du bitcoin på peer-to-peer-marknader

Du kan även köpa och sälja bitcoin på peer-to-peer-marknader. Detta gör att du kan köpa coin från andra användare, direkt från Binance-mobilappen. Gör så här:

1. Starta appen och logga in eller registrera dig.

2. Välj Köp och sälj med ett klick följt av fliken Köp i det övre vänstra hörnet av gränssnittet.

3. Du får då ett antal olika erbjudanden – tryck på Köp för det du vill ha.

4. Du kan betala med andra kryptovalutor (via fliken krypto) eller fiatvaluta (via fliken Fiat). 

5. Nedan blir du ombedd att ange din betalningsmetod. Välj den som passar dig bäst.

6. Välj Köp BTC.

7. Nu måste du göra betalningen. När du är klar trycker du på Markera som betald och bekräftar.

8. Transaktionen är klar när säljaren skickar dina coin.

Vill du komma igång med kryptovaluta? Köp bitcoin på Binance!

Vad kan jag köpa med bitcoin?

Det finns många saker du kan köpa med bitcoin. I detta skede kan det vara svårt (men inte omöjligt) att hitta handlare som accepterar bitcoin i fysiska butiker. Du kan dock fortfarande hitta webbplatser som accepterar det, eller låter dig köpa presentkort med det för andra tjänster.

Här är några av de saker du kan köpa med bitcoin, bara för att nämna några:

• Flygbiljetter 

• Hotellrum

• Fastigheter

• Mat och dryck

• Kläder

• Presentkort

• Online-prenumerationer

Var kan jag spendera bitcoin?

Du kan spendera dina bitcoin på fler och fler platser! Låt oss gå igenom några av dessa. 

TravelbyBit

Undvik höga kreditkortsavgifter när du reser i världen! Du kan boka flyg och hotell med bitcoin och andra kryptovalutor via TravelbyBit. Registrera dig och boka med krypto för att få 10 % rabatt på ditt köp.

Spendabit

Spendabit är en sökmotor för produkter som du kan köpa med bitcoin. Sök helt enkelt efter vad du vill köpa, så får du en lista över handlare som du kan köpa det från med bitcoin.

Coinmap

Sök efter alla kryptovalutahandlare och bankomater i ditt område. Om du vill spendera dina bitcoin och bara letar efter en plats att spendera dem kan det här vara ett perfekt val för dig.

Bitrefill

Du kan köpa presentkort för hundratals tjänster och fylla på din telefon med Bitcoin och andra kryptovalutor här. Det är ganska enkelt att göra detta och du kan också använda Lightning Network för att betala.

Värmekarta över återförsäljare som accepterar kryptovaluta som betalning. Källa: https://coinmap.org/

Vad händer om jag tappar bort mina bitcoin?

Eftersom det inte finns någon bank inblandad är du själv ansvarig för att hålla dina coin säkra. Vissa föredrar att lagra dem på börser, medan andra tar hand om dem själva med en mängd olika plånböcker. Om du använder en plånbok är det viktigt att du skriver ner din seedfras så att du kan återställa den.

Kan jag återställa bitcoin-transaktioner?

När data har lagts till i blockkedjan är det inte lätt att ta bort data (det är praktiskt taget omöjligt). Det betyder att när du gör en transaktion så kan den inte ångras. Du bör alltid dubbel- och trippelkolla att du skickar dina tillgångar till rätt adress.

Ett exempel på hur du i teorin kan vända en transaktion finns i Vad är en 51 %-attack?

Kan jag tjäna pengar på bitcoin?

Du kan tjäna pengar med Bitcoin, men du kan också förlora pengar. Vanligtvis köper och innehar långsiktiga investerare bitcoin i tron att priset kommer att stiga i framtiden. Andra väljer att aktivt handla bitcoin mot andra kryptovalutor för att göra vinster på kort till medellång sikt. Båda dessa strategier är riskabla, men de är ofta mer givande än lågriskmetoder.

Vissa investerare antar blandade strategier. De håller bitcoin som en långsiktig investering, samtidigt som de handlar med några (i en separat portfölj) på kort sikt. Det finns inget korrekt eller felaktigt sätt att allokera tillgångar i din portfölj – alla investerare har olika risknivåer och olika mål.

Utlåning är en alltmer populär form av passiv inkomst. Genom att låna ut dina coin till någon annan kan du generera ränta, som denne kommer att betala ut vid ett senare tillfälle. Plattformar som Binance Lending låter dig göra detta med bitcoin och andra kryptovalutor.

Hur kan jag lagra mina bitcoin?

Det finns många alternativ för att lagra coin, alla med sina egna för- och nackdelar.

Lagra dina bitcoin på Binance

En förvaringslösning avser lagring där användaren faktiskt inte innehar sina coin själv, utan litar på att en tredje part tar hand om lagringen. För att göra transaktioner måste du logga in på en tredjepartsplattform. Börser som Binance använder ofta den här modellen, eftersom den är mycket effektivare för handel.

Genom att lagra dina coin på Binance kan du enkelt komma åt dem för handel eller utlåning. 

Förvara dina coin i en bitcoin-plånbok

Lösningar utan förvaring är motsatsen – de ger användaren kontroll över sina tillgångar. För att lagra tillgångar med en sådan lösning använder du något som kallas en plånbok. En plånbok håller inte dina coin direkt – istället innehåller den kryptografiska nycklar som låser upp dem på blockkedjan. Du har två huvudalternativ här:

Heta plånböcker

En het plånbok är mjukvara som på något sätt är ansluten till internet. I allmänhet är det en mobil- eller stationär applikation som gör att du enkelt kan skicka och ta emot coin. Ett lättanvänt exempel på en mobil plånbok med många coin som stöds är Trust Wallet. Eftersom heta plånböcker är online är de i allmänhet bekvämare för betalningar, men de är också mer sårbara för attacker.

Kalla plånböcker

Kryptovalutaplånböcker som inte är anslutna till internet kallas för kalla plånböcker. De är mindre benägna att attackeras, eftersom det inte finns någon onlineattackvektor, men de tenderar följaktligen att ge en klumpigare användarupplevelse. Exempel på dessa är hårdvaruplånböcker eller pappersplånböcker.

För en mer djupgående uppdelning av plånbokstyper kan du kolla in Vi förklarar olika typer av kryptoplånböcker.

Kapitel 4 – Bitcoin-halveringen

Innehåll

• Vad är Bitcoin-halvering?

• Hur fungerar Bitcoin-halveringen?

• Varför sker Bitcoin-halveringen?

• Vilken inverkan har Bitcoin-halveringen?

• När är nästa Bitcoin-halvering?

Vad är Bitcoin-halvering?

En Bitcoin-halvering (även kallad Bitcoin-halverande) är helt enkelt en händelse som minskar blockbelöningen. När en halvering inträffar delas belöningen som ges till miners för att validera nya block med två (de får bara hälften av vad de brukade få). Transaktionsavgifterna påverkas dock inte.

Hur fungerar Bitcoin-halveringen?

När Bitcoin lanserades fick miners 50 BTC för varje giltigt block de hittade.

Den första halveringen ägde rum den 28 november 2012. Vid den tidpunkten minskade protokollet blockbidraget från 50 BTC till 25 BTC. Den andra halveringen inträffade den 9 juli 2016 (från 25 BTC till 12,5 BTC). Den senaste ägde rum den 11 maj 2020, vilket minskade blockbidraget till 6,25 BTC.

Du kanske lägger märke till ett visst mönster här. En ny halvering verkar inträffa vart fjärde år med några månaders skillnad. Det är avsiktligt, men protokollet anger inte specifika datum då en halvering ska äga rum. Istället går det efter blockhöjd – för varje 210 000 block sker en halvering. Så vi kan förvänta oss att det tar cirka 2 100 000 minuter för bidraget att halveras (kom ihåg att ett block tar cirka 10 minuter att utvinna).

I diagrammet ovan kan vi se minskningen av blockbidraget efter hand och dess förhållande till den totala tillgången. Först kan det tyckas att belöningarna har sjunkit till noll och att maxutbudet redan är i omlopp. Men så är inte fallet. Kurvorna går otroligt nära, men vi räknar med att bidraget når noll runt år 2140.

Varför sker Bitcoin-halveringen?

Det är ett av Bitcoins främsta försäljningsargument, men Satoshi Nakamoto förklarade aldrig helt sitt resonemang för att begränsa utbudet till 21 miljoner enheter. Vissa spekulerar i att det bara är ett resultat från att börja med ett blockbidrag på 50 BTC som halveras var 210 000:e block.

Att ha ett begränsat utbud innebär att valutan inte är benägen att försämras på lång sikt. Det står i skarp kontrast till fiatpengar, som förlorar köpkraft efter hand som nya enheter kommer i omlopp.

Det verkar lämpligt att det finns gränser för hur snabbt deltagarna kan utvinna coin. När allt kommer omkring genererades 50 % av block 210 000 (det vill säga under 2012). Om bidraget förblev detsamma skulle alla enheter ha utvunnits 2016.

Med halveringsmekanismen finns det ett incitament att bryta i över 100 år. Detta ger systemet mer än tillräckligt med tid för att locka till sig användare, så att en avgiftsmarknad kan utvecklas.

Vill du komma igång med kryptovaluta? Köp bitcoin på Binance!

Vilken inverkan har Bitcoin-halveringen?

De som påverkas mest av halveringarna är alla miners. Så är det eftersom blockbidragen utgör en betydande del av deras intäkter. När bidraget halveras får de bara hälften av vad de en gång fick. Belöningen består även av transaktionsavgifter, men hittills har dessa bara utgjort en bråkdel av blockbelöningen.

Halveringar kan därför göra det olönsamt för vissa deltagare att fortsätta utvinna. Vad detta innebär för branschen i stort vet vi inte. En minskning av blockbelöningen kan leda till ytterligare centralisering i utvinningspooler, eller så kanske det helt enkelt främjar effektivare utvinningsmetoder.

Om Bitcoin fortsätter att förlita sig på en arbetsbevis-algoritm skulle avgifterna behöva stiga för att göra utvinningen lönsam. Detta scenario är fullt möjligt, eftersom block bara kan innehålla ett visst antal transaktioner. Om det finns många väntande transaktioner kommer de med högre avgifter att utföras först.

Historiskt sett har en kraftig ökning av bitcoin-priset följt efter en halvering. Naturligtvis finns det inte många data tillgängliga, eftersom vi bara har sett två hittills. Många menar att prisrörelsen beror på att det finns begränsat med bitcoin på marknaden, vilket är en insikt som kommer fram i och med halveringen. Förespråkare av denna teori tror att värdet återigen kommer att skjuta i höjden efter händelsen i maj 2020.

Andra håller inte med om denna logik och hävdar att marknaden redan har tagit hänsyn till halveringen (se Hypotesen om en effektiv marknad). Denna händelse kom inte som en överraskning – deltagarna har vetat i över ett decennium att belöningen skulle minskas i maj 2020. En annan sak som ofta framförs är att branschen var extremt underutvecklad under de två första halveringarna. Numera har branschen en högre profil, erbjuder sofistikerade handelsverktyg och är mer tillmötesgående för en bredare investerarpool.

När är nästa Bitcoin-halvering?

Nästa halvering förväntas äga rum under 2024, då belöningen kommer att sjunka till 3,125 BTC. Håll ett öga på nedräkningen med Binance Academys Nedräkningen till Bitcoin-halveringen.

Kapital 5 – Vanliga missuppfattningar om Bitcoin

Innehåll

• Är Bitcoin anonymt?

• Är Bitcoin en bluff?

• Är Bitcoin en bubbla?

• Använder Bitcoin kryptering?

Är Bitcoin anonymt?

Inte riktigt. Bitcoin kan först verka anonymt, men detta är inte sant. Bitcoin-blockkedjan är offentlig och vem som helst kan se transaktionerna. Din identitet är inte knuten till dina plånboksadresser på blockkedjan, men en observatör med rätt resurser kan eventuellt länka ihop de två. Det är mer korrekt att beskriva Bitcoin som pseudonymt. Bitcoin-adresserna kan ses av alla, men namnen på dess ägare syns inte.

Systemet är som sagt relativt privat och det finns metoder för att göra det ännu svårare för observatörer att ta reda på vad du gör med dina bitcoin. Öppen teknik kan skapa rimlig förnekelse för att "bryta länken" mellan adresserna. Dessutom kan framtida uppgraderingar massivt öka integriteten – se En introduktion till konfidentiella transaktioner för ett exempel på detta.

Är Bitcoin en bluff?

Nej. Precis som med fiatpengar kan bitcoin även användas för olagliga aktiviteter. Men detta i sig gör inte bitcoin till en bluff.

Bitcoin är en digital valuta som inte kontrolleras av någon. Tvivlare har stämplat det som ett pyramidspel, men den definitionen passar inte in. Som digitala pengar fungerar de lika bra som 20 USD per coin som 20 000 USD per coin. Tekniken är över ett decennium gammal och den har visat sig vara mycket säker och pålitlig.

Tyvärr används bitcoin för många bedrägerier och det bör du vara medveten om. Dessa kan inkludera nätfiske och andra sociala ingenjörssystem, till exempel falska gåvotillfällen och airdrop. En allmän regel: om något låter för bra för att vara sant är det förmodligen en bluff. Ge aldrig dina privata nycklar eller din seedfras till någon och var försiktig med arrangemang där du erbjuds fördubbla dina pengar till liten egen risk. Om du skickar dina coin till en bedragare eller till ett falskt gåvoevenemang, förlorar du dem för alltid.

Är Bitcoin en bubbla?

Efter många ökningar av bitcoin-priset blev det vanligt att höra personer säga att till det som en spekulativ bubbla. Många ekonomer har jämfört Bitcoin med tulpanmanin och dot-com-boomen. 

Tack vare att bitcoin är en decentraliserad digital vara, dikteras priset helt av spekulationen på den fria marknaden. Så även om det finns många faktorer som driver upp bitcoin-priset, handlar det i slutändan om marknadens utbud och efterfrågan. Och eftersom bitcoin är sällsynt och följer ett strikt utfärdandeschema antas det att den långsiktiga efterfrågan kommer att överstiga utbudet.

Kryptovalutamarknaderna är också relativt små, jämfört med traditionella marknader. Detta innebär att bitcoin och andra kryptotillgångar tenderar att vara mer volatila och det är ganska vanligt att se kortsiktig obalans i marknaden mellan utbud och efterfrågan.

Med andra ord kan bitcoin ibland vara en volatil tillgång. Men volatilitet är en del av finansmarknaderna, särskilt de med relativt lägre volym och likviditet.

Använder Bitcoin kryptering?

Nej. Detta är en vanlig missuppfattning, men Bitcoins blockkedja använder inte någon kryptering. Varje peer i nätverket måste kunna läsa transaktioner för att säkerställa att de är giltiga. Istället använder den digitala signaturer och hashfunktioner. Även om vissa digitala signaturalgoritmer använder kryptering är detta inte fallet för Bitcoin.

Det är dock värt att komma ihåg att många applikationer och kryptoplånböcker använder kryptering för att skydda användarnas plånböcker med hjälp av lösenord. Ändå har dessa krypteringsmetoder inget att göra med blockkedjan – de är bara inkluderade i andra tekniker som utnyttjar den.

Kapitel 6 – Bitcoins skalbarhet

Innehåll

• Vad är skalbarhet?

• Varför behöver Bitcoin skalas?

• Hur många transaktioner kan Bitcoin bearbeta?

• Vad är Lightning-nätverket?

• Vad är gafflar?

  • Mjuka gafflar

  • Hårda gafflar

Vad är skalbarhet?

Skalbarhet är ett mått på ett systems förmåga att växa för att tillgodose den ökande efterfrågan. Om du är värd för en webbplats som har mer trafik än vad den kan hantera, kan du skala den genom att lägga till fler servrar. Och om du vill köra mer intensiva applikationer på din dator kan du uppgradera dess komponenter.

I samband med kryptovalutor använder vi termen för att beskriva hur enkelt det är att uppgradera en blockkedja, så att den kan behandla ett högre antal transaktioner.

Varför behöver Bitcoin skalas?

För att fungera för dagliga betalningar måste Bitcoin fungera snabbt. Som det ser ut nu har den en relativt låg genomströmning, vilket innebär att en begränsad mängd transaktioner kan behandlas per block. 

Som du vet från det föregående kapitlet får miners transaktionsavgifter som en del av blockbelöningen. Användarna bifogar dessa till sina transaktioner för att uppmuntra miners att lägga till transaktionerna i blockkedjan. 

Miners försöker få avkastning på sina investeringar i hårdvara och el, så de prioriterar transaktioner med högre avgifter. Om det finns många transaktioner i nätverkets "väntrum" (som kallas för mempoolen) kan avgifterna stiga avsevärt när användarna budar om att få sina inkluderade. Som värst var den genomsnittliga avgiften på upp till 50 USD.

Hur många transaktioner kan Bitcoin bearbeta?

Baserat på det genomsnittliga antalet transaktioner per block kan Bitcoin för tillfället hantera cirka fem transaktioner per sekund. Det är mycket lägre än för centraliserade betalningslösningar, men detta är en av kostnaderna för att ha en decentraliserad valuta. 

Eftersom den inte hanteras av ett datacenter, vilket en enda enhet kan uppgradera när som helst, måste Bitcoin begränsa storleken på sina block. En ny blockstorlek som tillåter 10 000 transaktioner per sekund skulle kunna integreras, men det skulle skada nätverkets decentralisering. Kom ihåg att fullständiga noder måste ladda ned ny information ungefär var tionde minut. Om det blir för betungande för dem att göra detta kommer de sannolikt att gå offline.

Om protokollet ska fortsätta användas för betalningar tror Bitcoin-entusiaster att effektiv skalning måste uppnås på olika sätt.

Vad är Lightning-nätverket?

Lightning Network är en föreslagen skalbarhetslösning för Bitcoin. Vi kallar detta för en lager två-lösning, eftersom den flyttar transaktioner bort från blockkedjan. Istället för att registrera alla transaktioner på baslagret hanteras de av ett annat protokoll som är byggt ovanpå det.

Lightning Network tillåter användarna att skicka pengar nästan omedelbart och gratis. Det finns inga begränsningar för genomströmningen (förutsatt att användarna har kapacitet att skicka och ta emot). För att använda Bitcoin Lightning Network låser två deltagare upp några av sina coin på en speciell adress. Adressen har en unik egenskap – den friger bara bitcoin om båda parterna är överens. 

Därifrån håller parterna en privat huvudbok som kan omfördela balanser utan att meddela detta till huvudkedjan. De publicerar bara en enda transaktion på blockkedjan när de är klara. Protokollet uppdaterar sedan deras balanser i enlighet med detta. Observera att de inte heller behöver lita på varandra. Om en försöker fuska kommer protokollet att upptäcka det och straffa denne.

Totalt kräver en betalningskanal som denna bara två transaktioner i kedjan från användaren – en för att finansiera dennes adress och en för att senare dela ut coin. Detta innebär att tusentals överföringar kan göras under tiden. Med vidareutveckling och optimering kan tekniken bli en viktigt komponent för stora blockkedjesystem.

För en mer detaljerad förklaring om skalbarhetsfrågan och dess potentiella lösningar kan du ta en titt på Blockkedjans skalbarhet – sidokedjor och betalningskanaler.

Vad är gafflar?

Eftersom Bitcoin är öppen källkod kan vem som helst ändra programvaran. Du kan lägga till nya regler eller ta bort gamla, för att passa olika behov. Men alla ändringar är olika: vissa uppdateringar gör din nod inkompatibel med nätverket, medan andra kommer att vara bakåtkompatibla.

Mjuka gafflar

En mjuk gaffel är en ändring av reglerna som gör att de uppdaterade noderna kan interagera med gamla. Här följer ett exempel på blockstorlek. Anta att vi har en blockstorlek på 2 MB och att hälften av nätverket genomför en förändring – från och med nu får alla block inte överstiga 1 MB. Detta skulle avvisa alla som är större. 

Äldre noder kan fortfarande ta emot dessa block, eller sprida sina egna. Det betyder att alla noder förblir en del av samma nätverk, oavsett vilken version de kör. 

I nedanstående animering kan vi se att de mindre blocken accepteras av både äldre och uppdaterade noder. Nyare noder känner dock inte igen 2 MB-block, eftersom de redan följer de nya reglerna.

Bitcoins segregerade vittne (eller SegWit) är ett exempel på en mjuk gaffel. Med hjälp av en smart teknik introducerade den ett nytt format för block och transaktioner. Gamla noder fortsätter att ta emot block, men de validerar inte den nya transaktionstypen.

Hårda gafflar

En hård gaffel är krångligare. Antag nu att hälften av nätverket vill öka blockstorleken från 2 MB till 3 MB. Om du försöker skicka ett 3 MB-block till äldre noder avvisar noderna detta, eftersom reglerna tydligt anger att 2 MB är den maximala storleken de kan acceptera. Eftersom de två nätverken inte längre är kompatibla, delas blockkedjan upp i två.

Den svarta kedjan i diagrammet ovan är originalet. Block 2 är där den hårda gaffeln har inträffat. Här har noder som har uppgraderats börjat producera större block (de gröna). De äldre noderna känner inte igen dessa, så de fortsätter längs en annan väg. Det finns nu två blockkedjor, men de delar en historia fram till block 2.

Nu finns det två olika protokoll – var och en med en annan valuta. Alla balanser på den gamla är klonade, vilket innebär att om du hade 20 BTC på den ursprungliga kedjan, har du 20 nya BTC på den nya.

År 2017 gick Bitcoin igenom en kontroversiell hård gaffel, i ett scenario som liknar ovanstående. En minoritet av deltagarna ville öka blockstorleken för att säkerställa högre genomströmning och billigare transaktionsavgifter. Andra menade att detta var en dålig skalningsstrategi. Så småningom födde den hårda gaffeln Bitcoin Cash (BCH), som skilde sig från Bitcoin-nätverket och nu har en oberoende community och färdplan.

Mer information om gafflar finns i Hårda gafflar och mjuka gafflar.

Kapitel 7 – Delta i Bitcoin-nätverket

Innehåll

• Vad är en Bitcoin-nod?

• Hur fungerar en Bitcoin-nod?

  • Fullständiga noder

  • Lätta noder

  • Utvinningsnoder

• Hur man kör en fullständig Bitcoin-nod

• Hur man utvinner Bitcoin

• Hur lång tid tar det att utvinna ett block?

• Vem kan bidra till Bitcoin-koden?

Vad är en Bitcoin-nod?

"Bitcoin-nod" är en term som kan användas för att beskriva ett program som interagerar med Bitcoin-nätverket på något sätt. Det kan vara allt från en mobiltelefon som driver en Bitcoin-plånbok till en dedikerad dator som lagrar en fullständig kopia av den blockkedjan.

Det finns flera typer av noder – var och en utför specifika funktioner. Alla fungerar som en kommunikationspunkt på nätverket. Inom systemet överför de information om transaktioner och block. 

Hur fungerar en Bitcoin-nod?

Fullständiga noder

En fullständig nod validerar transaktioner och block om dessa uppfyller vissa krav (det vill säga, följer reglerna). De flesta fullständiga noder kör Bitcoin Core-programvaran, som är referensimplementeringen av Bitcoin-protokollet. 

Bitcoin Core var programmet som släpptes av Satoshi Nakamoto 2009 – det hette helt enkelt Bitcoin vid den tiden, men döptes senare om för att undvika förvirring. Andra implementeringar kan också användas, förutsatt att de är kompatibla med Bitcoin Core.

Fullständiga noder är integrerade i Bitcoin decentralisering. De laddar ned och validerar block och transaktioner och sprider dem till resten av nätverket. Eftersom de oberoende verifierar äktheten av den information de får, förlitar sig användaren inte på en tredje part för något.

Om en fullständig nod lagrar en fullständig kopia av blockkedjan kallas den för en fullständig arkivnod. Vissa användare tar dock bort äldre block för att spara utrymme – Bitcoins blockkedja innehåller över 200 GB med transaktionsdata.

Global distribution av fullständiga Bitcoin-noder. Källa: bitnodes.earn.com

Lätta noder

Lätta noder är inte lika kapabla som fullständiga noder, men de är mindre resurskrävande. De tillåter användarna att ta del av nätverket utan att utföra alla operationer som en fullständig nod gör. 

Då en fullständig nod laddar ned alla block för att validera dem, laddar lätta noder bara ned en del av varje block (det kallas för en block-rubrik). Även om block-rubriken är liten, innehåller den information som gör det möjligt för användarna att kontrollera att deras transaktioner finns i ett specifikt block. 

Lätta noder är idealiska för enheter med begränsad bandbredd eller utrymme. Det är vanligt att den här typen av noder används i stationära och mobila plånböcker. Eftersom de inte kan utföra validering är dock lätta noder beroende av fullständiga noder.

Utvinningsnoder

Utvinningsnoder är fullständiga noder som utför en ytterligare uppgift – de producerar block. Som vi nämnde tidigare kräver de specialutrustning och programvara för att lägga till data i blockkedjan. 

Utvinningsnoder tar väntande transaktioner och hashar dem tillsammans med annan information för att generera ett nummer. Om numret faller under ett mål som anges av protokollet är blocket giltigt och kan sändas till andra fullständiga noder.

Men för att utvinna utan att förlita sig på någon annan måste miners köra en fullständig nod. Annars kan de inte veta vilka transaktioner som ska ingå i blocket. 

Om en deltagare vill utvinna men inte vill använda en fullständig nod, kan denne ansluta till en server som ger hen den information som behövs. Om du utvinner i en pool (det vill säga, genom att arbeta med andra) behöver bara en person köra en fullständig nod.

En uppdelning av de olika nodtyperna finns i Vad är noder?

Hur man kör en fullständig Bitcoin-nod

En fullständig nod kan vara fördelaktig för utvecklare, handlare och slutanvändare. Att köra Bitcoin Core-klienten på din egen hårdvara ger dig integritets- och säkerhetsfördelar, samt stärker Bitcoin-nätverket totalt sett. Med en fullständig nod förlitar du dig inte längre på att någon annan ska interagera med ekosystemet.

En handfull Bitcoin-orienterade företag erbjuder plug-and-play-noder. En förbyggd hårdvara levereras till användaren, som bara behöver slå på den för att börja ladda ned blockkedjan. Detta kan vara bekvämare för användare som inte är så tekniskt kunniga, men det är ofta betydligt dyrare än att konfigurera sin egen.

I de flesta fall räcker det med en gammal eller en bärbar dator. Det rekommenderas inte att köra en nod på din dator som du använder dagligen, eftersom det kan sakta ner den avsevärt. Blockkedjan växer kontinuerligt, så du måste se till att du har tillräckligt med minne för att ladda ned den i sin helhet. 

En 1 TB-hårddisk räcker de närmaste åren, förutsatt att det inte sker någon större förändring av blockstorleken. Andra krav är 2 GB RAM (de flesta datorer har mer än detta som standard) och massor av bandbredd. 

Därifrån beskriver guiden Köra en fullständig nod på bitcoin.org processen för att konfigurera noden. 

Hur man utvinner Bitcoin

I början av Bitcoins historia var det möjligt att skapa nya block med vanliga bärbara datorer. Systemet var okänt vid den tidpunkten, så det fanns inte mycket konkurrens inom utvinning. Eftersom aktiviteten var så begränsad angav protokollet en låg svårighetsgrad för att utvinna.

När nätverkets hashhastighet ökade behövde deltagarna uppgradera till bättre utrustning för att förbli konkurrenskraftiga. Genom övergången via olika typer av hårdvara gick utvinningsbranschen så småningom in i vad vi kan kalla perioden för applikationsspecifika integrerade kretsar (Application-Specific Integrated Circuits/ASIC:er).

Som namnet antyder är dessa enheter byggda med ett specifikt syfte i åtanke. De är extremt effektiva, men de kan bara utföra en enda uppgift. Så en utvinnings-ASIC är en specialiserad dator som används för utvinning och inget annat. En Bitcoin-ASIC kan utvinna bitcoin, men kan inte utvinna coin som inte använder samma algoritm.

Att utvinna bitcoin idag kräver betydande investeringar – inte bara i hårdvara utan också i energi. I skrivande stund utför en bra utvinningsanordning uppemot tio biljoner operationer per sekund. Även om de är mycket effektiva förbrukar ASIC-miners enorma mängder el. Om du inte har tillgång till flera utvinningsriggar och billig el är det osannolikt att du någonsin kommer att gå med vinst med bitcoin-utvinning.

Rent materialmässigt är det dock enkelt att konfigurera din utvinningsverksamhet – många ASIC:er har sin egen programvara. Det mest populära alternativet är att peka dina miners mot en utvinningspool, där du arbetar med andra för att hitta block. Om du lyckas får du en del av blockbelöningen som är proportionell mot hashhastigheten du har angett.

Du kan också välja att utvinna själv, då du arbetar ensam. Sannolikheten för att generera ett block blir lägre, men du behåller alla belöningar om du skapar ett giltigt.

Hur lång tid tar det att utvinna ett block?

Det är svårt att ge ett entydigt svar på detta, eftersom det finns så många variabler att ta hänsyn till. Hur snabbt du kan utvinna ett coin beror på mängden el och hashhastighet som är tillgänglig för dig. Du måste också ta hänsyn till kostnaderna för att faktiskt använda en utvinningsenhet.

För att få en uppfattning om intäkterna från att utvinna bitcoin rekommenderas att du använder en utvinningskalkylator för att uppskatta kostnaderna.

Vem kan bidra till Bitcoin-koden?

Bitcoin Core-programvaran är öppen källkod, vilket innebär att vem som helst kan ändra den. Du kan föreslå eller granska nya funktioner som ska läggas till i de drygt 70 000 kodraderna. Du kan även rapportera buggar eller översätta och förbättra dokumentationen.

Ändringar av programvaran genomgår en rigorös granskningsprocess. När allt kommer omkring måste programvaran som hanterar hundratals miljarder dollar i värde vara fri från sårbarheter.

Om du är intresserad av att bidra till Bitcoin ska du kolla in utvecklaren Jimmy Songs blogginlägg om att engagera dig mer, eller kolla in Bitcoin Core-webbplatsen.