Vad är staking? | Binance Academy

Introduktion

Du kanske tänker att staking är ett mindre resurskrävande alternativ till utvinning. Det handlar om att inneha tillgångar i en kryptovaluta-plånbok för att stödja säkerheten och driften av ett blockkedjans nätverk. Enkelt uttryckt är staking handlingen att låsa kryptovalutor för att få belöningar.

I de flesta fall kommer du att kunna satsa dina coin direkt från en kryptoplånbok, som till exempel Trust Wallet. Å andra sidan erbjuder många börser staking-tjänster till sina användare. Binance Staking låter dig tjäna belöningar på ett enkelt sätt – allt du behöver göra är att inneha dina coin på börsen. Mer om detta senare.

För att få ett bättre grepp om vad staking är måste du först förstå hur bevis på insats (PoS) fungerar. PoS är en konsensusmekanism som gör att blockkedjor kan fungera mer energieffektivt, samtidigt som de upprätthåller en anständig grad av decentralisering (åtminstone i teorin). Låt oss se vad PoS är och hur staking fungerar.

Vad är bevis på insats (PoS)?

Om du vet hur bitcoin fungerar är du förmodligen bekant med bevis på arbete (PoW). Det är mekanismen som gör att transaktioner kan samlas i block. Sedan länkas dessa block samman för att skapa blockkedjan. Mer specifikt tävlar miners om att lösa ett komplext matematiskt pussel och den som löser det först vinner rätten att lägga till nästa block i blockkedjan.

Bevis på arbete har visat sig vara en mycket robust mekanism för att underlätta konsensus på ett decentraliserat sätt. Problemet är att det involverar mycket godtycklig beräkning. Pusslet som alla miners tävlar om att lösa tjänar inget annat syfte än att hålla nätverket säkert. Man skulle kunna hävda att detta i sig försvarar överskottet av beräkningar. Vid det här laget kanske du undrar om det finns andra sätt att upprätthålla decentraliserad konsensus utan den höga beräkningskostnaden?

Svaret är bevis på insats. Huvudtanken är att deltagarna kan låsa coin (deras "insats") och vid särskilda intervall tilldelar protokollet slumpmässigt rätten till en av dem att validera nästa block. Vanligtvis är sannolikheten att bli vald proportionell mot mängden coin – ju fler coin som är inlåsta, desto större chanser.

På så sätt är det som avgör vilka deltagare som skapar ett block inte baserat på deras förmåga att lösa hash-utmaningar som det är med bevis på arbete. Istället bestäms det av hur många staking-coin de har.

Vissa hävdar att produktionen av block genom staking möjliggör en högre grad av skalbarhet för blockkedjor. Detta är en av anledningarna till att Ethereum-nätverket är planerat att migrera från PoW till PoS i en uppsättning tekniska uppgraderingar som gemensamt kallas ETH 2.0.

Vem skapade bevis på insats?

Några av de tidiga aktörerna inom bevis på insats var Sunny King och Scott Nadal i och med deras 2012-artikel för Peercoin. De beskriver det som en "kryptovalutadesign med peer-to-peer som härrör från Satoshi Nakamotos Bitcoin.”

Peercoin-nätverket lanserades med en hybrid PoW/PoS-mekanism, där PoW huvudsakligen användes för att skapa den initiala leveransen. Detta krävdes dock inte för nätverkets långsiktiga hållbarhet och dess betydelse minskade gradvis. Faktum är att det mesta av nätverkets säkerhet förlitade sig på PoS.

Vad är delegerad bevis på insats (PoS)?

En alternativ version av denna mekanism utvecklades 2014 av Daniel Larimer, kallad delegerad bevis på insats (DPoS). Den användes först som en del av BitShares blockkedja, men strax efter antog andra nätverk modellen. Dessa inkluderade Steem och EOS, som också skapades av Larimer.

DPoS tillåter användarna att använda sina coin-balanser som röster, där röststyrkan är proportionell mot coin-innehav. Dessa röster används sedan för att välja ett antal delegater som hanterar blockkedjan på uppdrag av sina väljare, vilket säkerställer säkerhet och konsensus. Vanligtvis delas insatsbelöningarna ut till dessa valda delegater, som sedan delar ut en del av belöningarna till sina väljare, proportionellt mot deras individuella bidrag.

DPoS-modellen möjliggör att konsensus uppnås med ett lägre antal validerande noder. Därför tenderar den att förbättra nätverkets prestanda. Å andra sidan kan det också resultera i en lägre grad av decentralisering, eftersom nätverket är beroende av en liten, utvald grupp av validerande noder. Dessa validerande noder hanterar verksamheten och den övergripande styrningen av blockkedjan. De deltar i processerna för att nå konsensus och definiera nyckelparametrar för styrningen.

Enkelt uttryckt låter DPoS användarna signalera sitt inflytande genom andra deltagare i nätverket.

Hur fungerar staking?

Som vi har diskuterat tidigare är bevis på arbete-blockkedjor beroende av utvinning för att lägga till nya block till blockkedjan. Däremot producerar och validerar bevis på insatskedjor nya block genom insättningsprocessen. Staking involverar validerare som låser sina coin så att de kan väljas slumpmässigt av protokollet vid specifika intervall för att skapa ett block. Vanligtvis har deltagare som satsar större belopp en högre chans att bli utvalda som nästa blockvalidator.

Detta gör att block kan produceras utan att förlita sig på specialiserad utvinningshårdvara, såsom ASIC. Medan ASIC-utvinning kräver en betydande investering i hårdvara kräver staking en direkt investering i själva kryptovalutan. Så istället för att tävla om nästa block med beräkningsarbete, väljs PoS-validerare ut baserat på antalet coin de satsar. "Insatsen" (coin-innehavet) är det som motiverar validerarna att upprätthålla nätverkssäkerhet. Om de inte gör detta kan hela deras insats vara i fara

Medan varje bevis på insats-blockkedja har sin speciella insatsvaluta, använder vissa nätverk ett system med två token där belöningarna betalas ut i en andra token.

På en mycket simpel nivå betyder staking bara att ha tillgångar i en lämplig plånbok. Detta gör det möjligt för i princip vem som helst att utföra olika nätverksfunktioner i utbyte mot insatsbelöningar. Det kan också innefatta att lägga till tillgångar i en staking-pool, som vi snart kommer att gå igenom.

Hur beräknas insatsbelöningar?

Det finns inget kort svar på detta. Varje blockkedjenätverk kan använda ett annat sätt att beräkna insatsbelöningar.

Vissa justeras block för block, med hänsyn till många olika faktorer. Dessa inkluderar:

Hur många coin valideraren satsar
Hur länge valideraren har satsat aktivt
Hur många coin som satsas på nätverket totalt
Inflationstakten
Andra faktorer

För vissa andra nätverk bestäms insatsbelöningar som en fast procentsats. Dessa belöningar delas ut till validerare som en sorts kompensation för inflation. Inflation uppmuntrar användare att spendera sina coin istället för att inneha dem, vilket kan öka deras användning som kryptovaluta. Men med den här modellen kan validerarna beräkna exakt vilken insatsbelöning de kan förvänta sig.

Ett förutsägbart belöningsschema snarare än ett chansartat sådant för att få en blockbelöning kan se fördelaktigt ut för vissa. Och eftersom detta är offentlig information kan det uppmuntra fler deltagare att engagera sig i staking.

Vad är en staking-pool?

En staking-pool är en grupp coin-innehavare som slår samman sina resurser för att öka sina chanser att validera block och få belöningar. De kombinerar sin staking-kraft och delar belöningarna proportionellt mot deras bidrag till poolen.

Att sätta upp och underhålla en staking-pool kräver ofta mycket tid och expertis. Staking-pooler tenderar att vara mest effektiva i nätverk där inträdesbarriären (tekniskt eller ekonomiskt) är relativt hög. Därför tar många poolleverantörer ut en avgift från insatsbelöningarna som delas ut till deltagarna.

Förutom detta kan pooler ge ytterligare flexibilitet för enskilda aktörer. Vanligtvis måste insatsen vara låst under en bestämd period och har vanligtvis en tid för uttag eller för att sluta bindas som bestäms av protokollet. Dessutom finns det antagligen en avsevärd minimibalans som krävs för staking för att motverka skadligt beteende.

De flesta staking-pooler kräver en låg lägsta balans och har inga ytterligare uttagstider. Därför kan det vara idealiskt för nyare användare att gå med i en staking-pool istället för att göra det själva.

Vad är kall staking?

Kall staking hänvisar till processen med staking i en plånbok som inte är ansluten till internet. Detta kan göras med hjälp av en hårdvaruplånbok, men det är även möjligt med en mjukvaruplånbok.

Nätverk som stöder kall staking tillåter användare att satsa samtidigt som de säkert håller sina tillgångar offline. Det är värt att notera att om intressenten flyttar sina coin från kylförvaringen kommer hen att sluta få belöningar.

Kall staking är särskilt användbart för stora intressenter som vill säkerställa maximalt skydd av sina tillgångar, samtidigt som de stödjer nätverket.

Vill du komma igång med kryptovaluta? Köp bitcoin på Binance!

Hur du satsar på Binance

På ett sätt är innehavandet av dina coin på Binance som atta lägga coin i en staking-pool. Det finns dock inga avgifter och du kan också ta del av alla andra fördelar du får för att inneha dina coin på Binance!

Det enda du behöver göra är att inneha dina PoS-coin på Binance, så tas alla tekniska krav om hand åt dig. Insatsbelöningarna delas vanligtvis ut i början av varje månad.

Du kan kontrollera de tidigare utdelade belöningarna för ett givet coin under fliken Historisk avkastning på varje projekts stakingsida.

Sammanfattningsvis

Bevis på insats och staking öppnar fler möjligheter för alla som vill delta i konsensus och styrning av blockkedjor. Dessutom är det ett väldigt enkelt sätt att tjäna passiv inkomst genom att helt enkelt inneha coin. I takt med att det blir allt lättare att satsa blir hindren för inträde till blockkedje-ekosystemet lägre.

Det är dock värt att komma ihåg att staking inte är helt riskfritt. Att låsa in tillgångar i ett smart kontrakt som kanske kan ha buggar är en risk, så det är alltid viktigt att själv ta reda på alla fakta och använda högkvalitativa plånböcker, som Trust Wallet.

Se till att kolla in vår stakingsida för att se vilka coin som stöds för staking och börja tjäna belöningar idag!