Vad är en automatiserad marknadsgarant (Automated Market Maker/AMM)?

TL;DR

Du kan tänka dig en automatiserad marknadsgarant som en robot som alltid är villig att föreslå ett pris mellan två tillgångar. Vissa använder en enkel formel som Uniswap, medan Curve, Balancer och andra använder mer komplicerade sådana.

Du kan inte bara handla tillitslöst med en AMM, utan du kan också bli banken genom att tillhandahålla likviditet till en likviditetspott. Detta tillåter i princip vem som helst att bli en automatiserad marknadsgarant på en börs och tjäna avgifter för att tillhandahålla likviditet.

AMM:er har verkligen skapat en nisch i DeFi-världen, tack vare hur enkla och lätta de är att använda. Att decentralisera en marknadsgarant på detta sätt är själva visionen för krypto.

Introduktion

Decentraliserad finans (DeFi) har gett ett explosionsartat intresse för Ethereum och andra smarta kontraktsplattformar som Binance Smart Chain. Avkastningsfarming har blivit ett populärt sätt att distribuera token, tokeniserad BTC växer på Ethereum och antalet snabblån ökar mycket snabbt.

Samtidigt får automatiserade marknadsgarant-protokoll som Uniswap regelbundet konkurrenskraftiga volymer, hög likviditet och ett ökande antal användare.

Men hur fungerar dessa börser? Varför är det så snabbt och enkelt att skapa en marknad för ett nytt mat-coin, eller något annat? Kan AMM:er verkligen konkurrera med traditionella orderboksbörser? Låt oss ta reda på detta.

Vad är en automatiserad marknadsgarant (automatiserad market maker/AMM)?

En automatiserad marknadsgarant (AMM) är en typ av decentraliserad börs (DEX)-protokoll som bygger på en matematisk formel för att prissätta tillgångar. Istället för att använda en orderbok som en traditionell börs, prissätts tillgångarna enligt en prissättningsalgoritm.

Denna formel kan variera i varje protokoll. Till exempel använder Uniswap x * y = k , där x är mängden av en token i likviditetspotten och y är mängden av den andra. I denna formel är k en fast konstant, vilket betyder att pottens totala likviditet alltid måste förbli densamma. Andra AMM:er använder andra formler för de specifika användningsområden de riktar in sig på. Likheten mellan dem alla är dock att de bestämmer priserna algoritmiskt. Oroa dig inte om allt detta känns lite förvirrande just nu, förhoppningsvis faller allt på plats ju mer du läser.

Traditionella marknadsgaranter fungerar vanligtvis med företag med stora resurser och komplexa strategier. Marknadsgaranterna hjälper dig att få ett bra pris och en snäv skillnad mellan köp- och säljkurs på en orderboksbörs som Binance. Automatiserade marknadsgaranter decentraliserar denna process och låter i princip vem som helst skapa en marknad på en blockkedja. Hur exakt fungerar detta? Låt oss ta reda på det.

Hur fungerar en automatiserad marknadsgarant (AMM)?

En AMM fungerar på samma sätt som en orderboksbörs, genom att det finns handelspar – till exempel ETH/DAI. Du behöver dock inte ha en motpart (en annan handlare) på andra sidan för att göra en affär. Istället interagerar du med ett smart kontrakt som "garanterar" marknaden åt dig.

På en decentraliserad börs som Binance DEX sker handeln direkt mellan användarplånböcker. Om du säljer BNB för BUSD på Binance DEX finns det någon annan på andra sidan affären som köper BNB med sin BUSD. Vi kan kalla detta en peer-to-peer (P2P)-transaktion.

Däremot kan du tänka på AMM:er som peer-to-contract (P2C). Det finns inget behov av motparter i traditionell mening, eftersom affärerna sker mellan användare och kontrakt. Eftersom det inte finns någon orderbok, finns det heller inga ordertyper på en AMM. Vilket pris du får för en tillgång du vill köpa eller sälja bestäms istället av en formel. Vissa framtida AMM-designer kan dock motverka denna begränsning.

Så, det finns inget behov av motparter, men någon måste väl ändå skapa marknaden, eller hur? Det stämmer. Likviditeten i det smarta kontraktet måste fortfarande tillhandahållas av användare som kallas likviditetsleverantörer (LP:er).

Vad är en likviditetspool?

Likviditetsleverantörer (LP:er) lägger till tillgångar i likviditetspotterna. Du kan tänka dig en likviditetspott som en stor hög med fonder som handlarna kan handla i. I utbyte mot att tillhandahålla likviditet till protokollet, tjänar LP:erna avgifter från de affärer som sker i deras pott. I fallet med Uniswap sätter LP:erna in ett motsvarande värde av två token – till exempel 50 % ETH och 50 % DAI till ETH/DAI-poolen.

Men vänta nu, så vem som helst kan bli en marknadsgarant? Javisst! Det är ganska enkelt att lägga till tillgångar i en likviditetspott. Belöningarna bestäms av protokollet. Uniswap v2 debiterar till exempel handlarna 0,3 % som går direkt till LP:erna. Andra plattformar eller gafflar kan ta mindre betalt för att locka fler likviditetsleverantörer till sin pott.

Varför är det viktigt att attrahera likviditet? På grund av hur AMM:erna fungerar, gäller att ju mer likviditet det finns i potten, desto mindre avvikelse uppstår det i stora order. Detta kan i sin tur locka mer volym till plattformen och så vidare.

Problemen med avvikelse varierar med olika AMM-designer, men det är definitivt något att tänka på. Kom ihåg att prissättningen bestäms av en algoritm. På ett förenklat sätt bestäms den av hur mycket förhållandet mellan token i likviditetspoolen ändras efter en handel. Om förhållandet ändras med stor marginal, kommer det att bli en stor avvikelse.

För att förklara detta mer i detalj, låt oss säga att du vill köpa all ETH i ETH/DAI-poolen på Uniswap. Men det kan du inte! Du skulle behöva betala en exponentiellt högre och högre premie för varje ytterligare ether, men ändå aldrig kunna köpa allt från potten. Varför det? Det är på grund av formeln x * y = k. Om antingen x eller y är noll, betyder det att det finns noll ETH eller DAI i potten och ekvationen funkar inte längre.

Men detta är inte hela sanningen om AMM:er och likviditetspotter. Du måste tänka på något annat när du tillhandahåller likviditet till AMM:er – obeständig förlust.

Vad är en obeständig förlust?

Obeständig förlust inträffar när priset på dina token ändras, jämfört med när du satte in dem i potten. Ju större förändringen är, desto större obeständig förlust. Det är därför AMM:er fungerar bäst med tokenpar som har liknande värde, såsom stablecoin eller inslagna token. Om prisförhållandet mellan paren förblir i ett relativt litet intervall, blir den obeständiga förlusten också försumbar.

Om å andra sidan förhållandet förändras mycket, kan likviditetsleverantörerna tjäna mer på att helt enkelt hålla token istället för att lägga till tillgångar i en pott. Ändå har Uniswap-potter som ETH/DAI som är rätt så utsatta för obeständiga förluster varit lönsamma, tack vare handelsavgifterna de samlar ihop.

Med detta sagt är obeständiga förluster inte ett bra sätt att namnge detta fenomen. "Obeständighet" antar att om tillgångarna återgår till priserna där de ursprungligen deponerades, mildras förlusterna. Men om du tar ut dina tillgångar i ett annat prisförhållande än när du satte in dem blir förlusterna permanenta. I vissa fall kan handelsavgifterna mildra förlusterna, men det är fortfarande viktigt att tänka på riskerna.

Var försiktig när du sätter in tillgångar i en AMM och se till att du förstår implikationerna av obeständig förlust. Om du vill få en avancerad översikt över obeständiga förluster kan du läsa Pintails artikel om detta.

➟ Vill du komma igång med kryptovaluta? Köp bitcoin på Binance!

Sammanfattningsvis

Automatiserade marknadsgaranter är en stapelvara inom DeFi-världen. De gör det möjligt för i princip vem som helst att skapa marknader både sömlöst och effektivt. Även om de har sina begränsningar jämfört med orderboksbörser, är den övergripande innovationen som de tillför krypton ovärderlig.

AMM:er är fortfarande i sin linda. AMM:erna vi känner till och använder idag som Uniswap, Curve och PancakeSwap har eleganta designer, men ganska begränsade funktioner. Det kommer troligen många fler innovativa AMM-designer i framtiden. Detta borde leda till lägre avgifter, mindre friktion och i slutändan bättre likviditet för DeFi-användare.