Pengar Àr utan tvekan en av de viktigaste grundpelarna i den moderna civilisationen. I Ärtusenden har det fungerat som ett slags sprÄk för vÀrde, underlÀttat handel mellan individer och tillÄtit dem att förvalta resultatet av sitt arbete.
I stort sett Ă€r definitionen av pengar nĂ„got som Ă€r allmĂ€nt accepterat som betalning för varor och tjĂ€nster. SamhĂ€llen runt om i vĂ€rlden har skapat mĂ„nga olika typer av pengar â sĂ„ mĂ„nga att det Ă€r svĂ„rt att kategorisera dem alla pĂ„ ett snyggt sĂ€tt.Â
I den hĂ€r artikeln skiljer vi mellan handelsvarupengar, representativa pengar och fiatpengar.Â
Byteshandel innebĂ€r att byta varor eller tjĂ€nster mot andra varor eller tjĂ€nster. Intressant nog kan detta Ă€ven observeras i andra livssammanhang. Arter i vĂ€xt- och djurriket ingĂ„r oskrivna överenskommelser â symbiotiska relationer â dĂ€r bĂ„da drar nytta av varandras handlingar. Som exempel ger det taggiga akaciatrĂ€det mat och skydd Ă„t myror i utbyte mot skydd mot parasiter. Zebror och noshörningar gör sig av med fĂ€stingar genom att lĂ„ta fĂ„geln oxhackare livnĂ€ra sig pĂ„ fĂ€stingar som har bitit sig in i djurens hud.
Naturligtvis har mÀnniskor ett annat och mer sofistikerat grepp om vÀrde Àn ovanstÄende arter. LÄngt före uppkomsten av pengar som vi ser dem idag förstod vi att vi kunde byta ut vÄra varor mot andras varor.
Det kan inte bli enklare. Anta att du har en kappa och din granne har Àpplen. Hon Àr kall och du Àr hungrig. Du ger henne kappan i utbyte mot tjugo Àpplen. Ni fick bÄda vad ni ville ha genom att byta ut det ni hade.
TyvÀrr Àr det inte alltid sÄ enkelt. Du vill förmodligen ha fler Àpplen vid ett senare tillfÀlle, men din grannes nya kappa hÄller henne varm i ett par Är. Hon kanske inte vill byta igen nÀr du vill det. Hon kanske sjÀlv har otur nÀr hon vill köpa bensin, men bensinstationens Àgare Àr allergisk mot Àpplen och inte accepterar dem i byte.
Fenomenet innebÀr att bytesparterna har motsatta preferenser (eller coincidence of wants pÄ engelska) inom ekonomin. Det vill sÀga, byteshandeln fungerar bra nÀr du har nÄgot som din motpart vill ha och vice versa. Det fungerar inte lika bra nÀr parterna inte behöver varor som tillhör den andra.
Handelsvaror Ă€r rĂ„varor som Ă€r anvĂ€ndbara pĂ„ nĂ„got sĂ€tt (vissa kanske sĂ€ger att de har ett egenvĂ€rde). Denna definition omfattar ett brett spektrum av saker â frĂ„n metaller som guld, silver och koppar till förbrukningsvaror som vete, kaffe och ris.
DÀrav menas att handelsvarupengar innebÀr anvÀndning av handelsvaror som pengar. Det Àr osannolikt att du skulle kunna spendera olja i din lokala butik, men det finns otaliga exempel genom historien pÄ att anvÀndbara rÄvaror etablerats som valuta.
Till exempel ansÄgs tobak vara lagligt som betalningsmedel i Virginia i USA redan pÄ 1600-talet. Precis som Nick Szabo beskriver i sin inflytelserika essÀ
Shelling Out: The Origins of Money, anvÀnde indianstammar wampum (pÀrlor gjorda av musselskal) och snÀckskal som ett utbytesmedel. Liksom tobaken i Virginia antogs Àven denna vara som lagligt betalningsmedel i Ärtionden.
PĂ„ ytan kanske handel med handelsvaror inte ser sĂ„ annorlunda ut frĂ„n bytesekonomier. För om man tĂ€nker efter â gör du egentligen inte samma sak som vi diskuterade tidigare nĂ€r du till exempel har en bok och erbjuder dig att sĂ€lja den för ris?
Funktionellt sett, ja, men handelsvarupengar fungerar som ett utbyte. I detta scenario skulle du förvÀnta dig att ris Àr allmÀnt accepterat som ett betalningsmedel för varor eller tjÀnster. Till skillnad frÄn bytesekonomier, dÀr du byter varor eller tjÀnster mot andra varor eller tjÀnster, skulle ris vara ett attraktivt medium för utbyte i mÄnga affÀrer.
Du skulle dÀrför vara benÀgen att rÀkna ut vad din bok Àr vÀrd, beroende pÄ vad du kan köpa med ris. Du accepterar riset, inte nödvÀndigtvis för att du ska Àta det, utan för att du kan byta det mot andra varor. Om varan i frÄga Àr sÄ lönsam kan den ocksÄ fungera som en
berĂ€kningsenhet â nĂ„got du anvĂ€nder för att prissĂ€tta andra varor. I en sĂ„dan vĂ€rld kan beloppet du betalar för en kaffe mycket vĂ€l uttryckas i kilogram ris.
Handelsvarupengar kringgÄr problemet med motsatta preferenser som du stöter pÄ vid byteshandel. Det beror pÄ att du kan ta handelsvarupengarna och anvÀnda dem under en annan handel senare.
Ădelmetaller, som guld och silver, Ă€r kanske de mest kĂ€nda formerna av handelsvarupengar. Guld har varit attraktivt i Ă„rtusenden och anvĂ€nts som bĂ„de pengar och industriell metall. Ăn idag betraktas guldmynt och Ă€delmetaller som vĂ€sentliga sparformer. Investerare placerar sin förmögenhet i Ă€delmetallen för att kunna komma Ă„t den vid ett senare tillfĂ€lle. Det finns mĂ„nga anledningar till att guld Ă€r sĂ„ önskat â vi utforskar pengarnas funktioner som det fyller i artikeln
Ăr bitcoin en vĂ€sentlig sparform?Handelsvaror har inte försvunnit. Som valutor har de dock till stor del ersatts av andra former av pengar.
Handelsvarupengar Ă€r förvisso en förbĂ€ttring jĂ€mfört med bytessystemet, men har fortfarande sina egna brister, sĂ€rskilt ur ett bekvĂ€mlighetsperspektiv. Ăven om du fĂ„r plats med en handfull guld- och silvermynt i dina fickor och skulle kunna anvĂ€nda dem för att göra smĂ„ inköp blir konceptet svĂ„rare pĂ„ högre nivĂ„er.Â
Kan du tÀnka dig att försöka göra medelstora och stora inköp med mynt idag? För att sÀtta det i perspektiv: om du vill köpa en bitcoin frÄn nÄgon för 8 000 euro mÄste du ta med dig ungefÀr 60 kg med 1 euro-mynt.
Efter handelsvarupengar kom representativa pengar â ett mer bĂ€rbart alternativ med stöd av rĂ„varor. Representativa pengar dök upp pĂ„ olika platser runt om i vĂ€rlden vid olika tidpunkter. I stora drag betyder det att en central emittent producerar certifikat som kan lösas in för en viss mĂ€ngd av den handelsvaran.Â
IstÀllet för att bÀra runt pÄ flera kilo silver kan du inneha papperslappar som bevisar ditt Àgande. Du kan nÀr som helst gÄ till emittenten och byta in papperet mot det faktiska silvret. Alternativt kan du ge pappret till nÄgon som betalning, sÄ att hen kan lösa in det. Om du Àr bekant med
stablecoin Àr det i princip samma princip.
Genom historien finns det privata företag som har gett ut representativa pengar, men det utfördes i mycket större skala av
centralbanker. Du Ă€r förmodligen bekant med guldstandarden â en policy som antagits av mĂ„nga regeringar dĂ€r nationella valutor backas upp av guld. Det verkar lĂ„ngt borta frĂ„n det system som finns idag, men för mindre Ă€n ett sekel sedan kunde du ta papperspengar till banken och byta ut dem mot Ă€delmetaller.
Ur ekonomisk synvinkel hade detta nÄgra betydande fördelar. SÄ betydande att
guldstandarden fortfarande Ă€r en term som anvĂ€nds för att beskriva nĂ„got som övertrĂ€ffar alternativen. Den första fördelen var att, Ă€ven om regeringarnas inflytande ökade, var det sĂ€llsynt att valutan försĂ€mrades genom inflation. Regeringarna kunde inte ge ut sedlar som översteg det belopp de hade â Ă„tminstone inte i teorin. TyvĂ€rr var det lĂ€tt (och attraktivt) för banker att driva en
delreservpolicy, dÀr de skapade fler sedlar Àn vad det fanns guld i lagret.
Guldstandarden gjorde det möjligt för individer att handla med guld, utan besvÀret med att bÀra omkring Àdelmetaller eller behöva dela upp det för att göra inköp.
En annan fördel med detta monetÀra system Àr att guld alltid har erkÀnts internationellt. Om deras inhemska ekonomier var guldcentrerade skulle lÀnder med guldstandarden lÀttare kunna handla med en globalt godtagen resurs.
Vill du komma igÄng med kryptovaluta? Köp bitcoin pÄ Binance!
Representativa pengar Ă€r inte lĂ€ngre den dominerande formen av pengar. I och med guldstandardens död antogs en ny typ av pengar globalt â en som var helt fristĂ„ende frĂ„n handelsvaror.Â
Kort sagt Àr
fiatpengar som utfÀrdas av en regering (termen
fiat kommer frÄn ett latinskt ord som betyder
genom dekret). USA-dollar, mexikanska pesos, japanska yen, indiska rupier och svenska kronor som anvÀnds idag Àr alla exempel pÄ det.
VÀrdet pÄ fiatpengar Àr starkt beroende av regeringars och centralbankers beslut. I grunden Àr en fiatsedel ett papper som bara har vÀrde för att styrande organ sÀger det.
Det bör noteras att Àven om det ibland ses som en ny uppfinning har fiat i form av papperspengar faktiskt sitt ursprung i 1000-talets Kina. Det experimenterades ocksÄ med i 1600-talets Europa och Amerika ett par hundra Är senare.
Till skillnad frÄn de typer av pengar vi har diskuterat hittills kan fiatvaluta aldrig ta slut. Det Àr enkelt att producera pappersvalutor frÄn lÀttillgÀngliga material, till skillnad frÄn jordbruksvaror som tar tid att odla, eller Àdla metaller som mÄste utvinnas. Utan dessa begrÀnsningar kan centralbanker som Riksbanken skapa nya pengar ur tomma intet.
Beroende pÄ vem du frÄgar Àr detta antingen dess största styrka eller dess största svaghet. FöresprÄkare av system med fiatpengar hÀvdar att förmÄgan att trycka fler pengar ger regeringar mer flexibilitet för att hantera
finansiella kriser eller hantera den övergripande ekonomin. Genom att kontrollera penningmarknaden och rÀntorna har regeringen en hög grad av kontroll över landets finansiella angelÀgenheter.
Lustigt nog framförs samma argument av motstÄndarna till fiatvaluta, om Àn pÄ ett annat sÀtt. En av de viktigaste kritikerna mot regeringens penningpolitik Àr att inflationen lÄngsamt urholkar rikedomen hos de som innehar fiatpengar. Okontrollerat kan detta leda till en aggressiv inflationsperiod (
hyperinflation), som i stort sett urholkar valutan helt och hÄllet och kan orsaka enorma ekonomiska och sociala skador.
Bitcoin har kallats bĂ„de digitala kontanter och digitalt guld. Ă
ena sidan efterliknar det mÄnga av egenskaperna hos pengar som ses i handelsvaror (det vill sÀga utbytbarhet, delbarhet och portabilitet), vilket gör det till ett idealiskt bytesmedel.
Ă
andra sidan Àr det alltmer uppskattat för sin förmÄga att
lagra vÀrde. FöresprÄkare av bitcoin som digitalt guld tror att dess tillgÄngspolicy med deflation (eller rÀttare sagt disinflation) kommer att hjÀlpa den att behÄlla köpkraften i framtiden. Detta stÄr i skarp kontrast till inflationspengar som den svenska kronan, som kan devalveras efter eget gottfinnande av Riksbankens system.
PĂ„ ytan verkar kryptovalutor ingĂ„ i kategorin handelsvarupengar. Ăven om de inte har nĂ„gon anvĂ€ndning utanför sina protokoll stöds de inte av nĂ„gonting och utfĂ€rdas inte av statliga enheter. Pengars vĂ€rde vad gĂ€ller digitala valutor hĂ€rrör frĂ„n den vĂ€rdering som den fria marknaden ger dem.
Som vi har sett finns pengar i mÄnga former. De flesta av oss Àr vana vid att tÀnka pÄ vÀrdet i vÄra nationella fiatvalutor, men dessa Àr relativt nya uppfinningar. Betalningsapparna du anvÀnder idag Àr ett resultat av tusentals Är av monetÀr utveckling.
Kryptovalutor Àr ett lovande experiment i pengarnas nÀsta kapitel. Om bitcoin eller andra kryptovalutor skulle bli allmÀnt accepterade skulle de vara de första riktiga exemplen pÄ digitala handelsvaror. Tiden kommer att utvisa om kryptovalutor ersÀtter den nuvarande dominansen av fiatvalutor runt om i vÀrlden.
