Då och nu
År 2008 skakade finanskrisen den globala ekonomin. Nu, 15 år senare, undrar många hur reglerna har förändrats, och ännu viktigare, hur denna typ av ekonomisk kris kan undvikas i framtiden.
Det som började som en kris inom subprime-lån på bostadsmarknaden, utvecklades senare till en storskalig, global finanskris och lågkonjunktur. Den ledde till massiva räddningspaket och resulterade i den ekonomiska nedgången, och många ifrågasätter nu stabiliteten och öppenheten i de globala banksystem som de tidigare litade på.
Vad hände under finanskrisen?
Finanskrisen 2008 kallas för den värsta ekonomiska katastrofen sedan den stora depressionen, och var förödande för världsekonomin. Detta resulterade i vad som kallas den stora lågkonjunkturen, vilket ledde till fallande bostadspriser och kraftigt ökad arbetslöshet. De sammanhängande efterdyningarna var enorma, och påverkar fortfarande de finansiella systemen idag.
I USA förlorade fler än åtta miljoner medborgare sina jobb, cirka 2,5 miljoner företag fick stänga och folk blev vräkta från nästan fyra miljoner bostäder på mindre än två år. Att inte ha råd med mat och se de stora inkomstskillnaderna har gjort att många har tappat förtroendet för systemet.
Lågkonjunkturen slutade officiellt 2009, men många fortsatte att lida långt efteråt, särskilt i USA. Arbetslösheten nådde 10 % under 2009 och återhämtades till nivåerna före krisen först under 2016.
Vad orsakade den stora lågkonjunkturen?
När det gäller orsaken kan man skylla på många faktorer. Den "perfekta stormen" startade och när den nådde sin brytpunkt uppstod en finansiell kris. Finansinstitut gav ut högrisklån (främst inteckningar) som så småningom resulterade i ett massivt skattefinansierat räddningspaket.
Den verkliga orsaken till finanskrisen 2008 är mycket komplex, men det var USA:s bostadsmarknad som initierade en kedjereaktion – som skulle avslöja sprickor i det finansiella systemet. Detta följdes av konkursen för företaget Lehman Brothers, som hade en förödande effekt på den amerikanska och europeiska ekonomin. En efter en gjorde detta allmänheten medveten om bankernas potentiella brister. Det orsakade också betydande störningar runt om i världen, baserat på hur den globala ekonomin är sammankopplad.
Varför spelar detta någon roll idag?
Även om det har gått cirka 15 år sedan finanskrisen inträffade, finns det fortfarande oro. Effekterna av denna lågkonjunktur lever fortfarande, och den globala ekonomiska återhämtningen har varit ganska svag jämfört med historiska standarder. Högrisklån erbjuds nu igen, och även om standardräntorna har varit låga tidigare, har detta förändrats mycket snabbt.
Tillsynsmyndigheterna insisterar att det globala finansiella systemet har ändrats sedan 2008, och att säkerhetsåtgärderna har förbättrats avsevärt. Av denna anledning tror många att det globala finansiella systemet är starkare idag än för cirka 15 år sedan.
Å andra sidan undrar vissa fortfarande om denna typ av ekonomisk kris kan inträffa igen. Det korta svaret är ja: vad som helst är möjligt. Trots de många förändringar som gjordes och de nya reglerna som tillämpades, finns det grundläggande problem som återstår.
Finanskrisen 2008 var ett tecken på att regleringar spelar roll. Händelserna som ägde rum 2008 orsakades huvudsakligen av de beslut som tillsynsmyndigheter, politiker och beslutsfattare fattade flera år tidigare. Dåligt kontrollerade tillsynsorgan och effekterna av företagskulturen gjorde den stora lågkonjunkturen till allt annat än "något från förr".
Utvecklingen av Bitcoin och andra kryptovalutor
Även om uppkomsten av finanskrisen 2008 belyste några av riskerna med det traditionella banksystemet, var 2008 också födelseåret för Bitcoin – den första kryptovalutan som skapades.
Till skillnad från fiatvalutor, såsom amerikanska dollar eller brittiskt pund, är Bitcoin och andra kryptovalutor decentraliserade, vilket innebär att de inte kontrolleras av en nationell regering eller centralbank. Istället bestäms skapandet av nya coin av en fördefinierad uppsättning regler (protokoll).
Bitcoin-protokollet och dess underliggande konsensusalgoritm bevis på arbete säkerställer att utfärdandet av nya kryptovalutaenheter följer ett regelbundet schema. Mer specifikt är skapandet av nya coin beroende av en process som kallas utvinning. Miners ansvarar inte bara för att införa nya coin i systemet, utan också för att säkra nätverket genom att verifiera och validera transaktioner.
Dessutom upprättar protokollet en bestämd maximal tillgång som garanterar att det bara kommer att finnas totalt 21 miljoner Bitcoins i världen. Detta innebär att det inte finns några överraskningar när det gäller nuvarande och framtida leveranser av Bitcoin. Dessutom är Bitcoin-källkoden öppen källkod, så vem som helst kan inte bara kontrollera den, utan också bidra och delta i dess utveckling.
Sammanfattningsvis
Även om det har gått cirka 15 år sedan finanskrisen 2008 har människor inte glömt hur bräckligt det internationella banksystemet egentligen är. Vi kan inte vara helt säkra, men detta är förmodligen en av anledningarna som ledde till skapandet av en decentraliserad digital valuta såsom Bitcoin.
Kryptovalutor har fortfarande en lång väg att gå, men de representerar definitivt ett livskraftigt alternativ för det traditionella fiatsystemet. Ett sådant alternativt ekonomiskt nätverk kan medföra ekonomiskt oberoende där det inte finns något sådant, och har säkerligen potential att skapa en bättre värld framöver.