DĂ„ och nu
Ă r 2008 skakade finanskrisen den globala ekonomin. Nu, 15 Ă„r senare, undrar mĂ„nga hur reglerna har förĂ€ndrats, och Ă€nnu viktigare, hur denna typ av ekonomisk kris kan undvikas i framtiden.Â
Det som började som en kris inom subprime-lÄn pÄ bostadsmarknaden, utvecklades senare till en storskalig, global finanskris och lÄgkonjunktur. Den ledde till massiva rÀddningspaket och resulterade i den ekonomiska nedgÄngen, och mÄnga ifrÄgasÀtter nu stabiliteten och öppenheten i de globala banksystem som de tidigare litade pÄ.
Vad hÀnde under finanskrisen?
Finanskrisen 2008 kallas för den vĂ€rsta ekonomiska katastrofen sedan den stora depressionen, och var förödande för vĂ€rldsekonomin. Detta resulterade i vad som kallas den stora lĂ„gkonjunkturen, vilket ledde till fallande bostadspriser och kraftigt ökad arbetslöshet. De sammanhĂ€ngande efterdyningarna var enorma, och pĂ„verkar fortfarande de finansiella systemen idag.Â
I USA förlorade fler Àn Ätta miljoner medborgare sina jobb, cirka 2,5 miljoner företag fick stÀnga och folk blev vrÀkta frÄn nÀstan fyra miljoner bostÀder pÄ mindre Àn tvÄ Är. Att inte ha rÄd med mat och se de stora inkomstskillnaderna har gjort att mÄnga har tappat förtroendet för systemet.
LÄgkonjunkturen slutade officiellt 2009, men mÄnga fortsatte att lida lÄngt efterÄt, sÀrskilt i USA. Arbetslösheten nÄdde 10 % under 2009 och ÄterhÀmtades till nivÄerna före krisen först under 2016.
Vad orsakade den stora lÄgkonjunkturen?
NĂ€r det gĂ€ller orsaken kan man skylla pĂ„ mĂ„nga faktorer. Den "perfekta stormen" startade och nĂ€r den nĂ„dde sin brytpunkt uppstod en finansiell kris. Finansinstitut gav ut högrisklĂ„n (frĂ€mst inteckningar) som sĂ„ smĂ„ningom resulterade i ett massivt skattefinansierat rĂ€ddningspaket.Â
Den verkliga orsaken till finanskrisen 2008 Ă€r mycket komplex, men det var USA:s bostadsmarknad som initierade en kedjereaktion â som skulle avslöja sprickor i det finansiella systemet. Detta följdes av konkursen för företaget Lehman Brothers, som hade en förödande effekt pĂ„ den amerikanska och europeiska ekonomin. En efter en gjorde detta allmĂ€nheten medveten om bankernas potentiella brister. Det orsakade ocksĂ„ betydande störningar runt om i vĂ€rlden, baserat pĂ„ hur den globala ekonomin Ă€r sammankopplad.
Varför spelar detta nÄgon roll idag?
Ăven om det har gĂ„tt cirka 15 Ă„r sedan finanskrisen intrĂ€ffade, finns det fortfarande oro. Effekterna av denna lĂ„gkonjunktur lever fortfarande, och den globala ekonomiska Ă„terhĂ€mtningen har varit ganska svag jĂ€mfört med historiska standarder. HögrisklĂ„n erbjuds nu igen, och Ă€ven om standardrĂ€ntorna har varit lĂ„ga tidigare, har detta förĂ€ndrats mycket snabbt.Â
Tillsynsmyndigheterna insisterar att det globala finansiella systemet har Ă€ndrats sedan 2008, och att sĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rderna har förbĂ€ttrats avsevĂ€rt. Av denna anledning tror mĂ„nga att det globala finansiella systemet Ă€r starkare idag Ă€n för cirka 15 Ă„r sedan.Â
Ă andra sidan undrar vissa fortfarande om denna typ av ekonomisk kris kan intrĂ€ffa igen. Det korta svaret Ă€r ja: vad som helst Ă€r möjligt. Trots de mĂ„nga förĂ€ndringar som gjordes och de nya reglerna som tillĂ€mpades, finns det grundlĂ€ggande problem som Ă„terstĂ„r.Â
Finanskrisen 2008 var ett tecken pĂ„ att regleringar spelar roll. HĂ€ndelserna som Ă€gde rum 2008 orsakades huvudsakligen av de beslut som tillsynsmyndigheter, politiker och beslutsfattare fattade flera Ă„r tidigare. DĂ„ligt kontrollerade tillsynsorgan och effekterna av företagskulturen gjorde den stora lĂ„gkonjunkturen till allt annat Ă€n "nĂ„got frĂ„n förr".Â
Utvecklingen av Bitcoin och andra kryptovalutor
Ăven om uppkomsten av finanskrisen 2008 belyste nĂ„gra av riskerna med det traditionella banksystemet, var 2008 ocksĂ„ födelseĂ„ret för Bitcoin â den första kryptovalutan som skapades.
Till skillnad frÄn fiatvalutor, sÄsom amerikanska dollar eller brittiskt pund, Àr Bitcoin och andra kryptovalutor decentraliserade, vilket innebÀr att de inte kontrolleras av en nationell regering eller centralbank. IstÀllet bestÀms skapandet av nya coin av en fördefinierad uppsÀttning regler (protokoll).
Bitcoin-protokollet och dess underliggande konsensusalgoritm bevis pÄ arbete sÀkerstÀller att utfÀrdandet av nya kryptovalutaenheter följer ett regelbundet schema. Mer specifikt Àr skapandet av nya coin beroende av en process som kallas utvinning. Miners ansvarar inte bara för att införa nya coin i systemet, utan ocksÄ för att sÀkra nÀtverket genom att verifiera och validera transaktioner.
Dessutom upprÀttar protokollet en bestÀmd maximal tillgÄng som garanterar att det bara kommer att finnas totalt 21 miljoner Bitcoins i vÀrlden. Detta innebÀr att det inte finns nÄgra överraskningar nÀr det gÀller nuvarande och framtida leveranser av Bitcoin. Dessutom Àr Bitcoin-kÀllkoden öppen kÀllkod, sÄ vem som helst kan inte bara kontrollera den, utan ocksÄ bidra och delta i dess utveckling.
Sammanfattningsvis
Ăven om det har gĂ„tt cirka 15 Ă„r sedan finanskrisen 2008 har mĂ€nniskor inte glömt hur brĂ€ckligt det internationella banksystemet egentligen Ă€r. Vi kan inte vara helt sĂ€kra, men detta Ă€r förmodligen en av anledningarna som ledde till skapandet av en decentraliserad digital valuta sĂ„som Bitcoin.
Kryptovalutor har fortfarande en lÄng vÀg att gÄ, men de representerar definitivt ett livskraftigt alternativ för det traditionella fiatsystemet. Ett sÄdant alternativt ekonomiskt nÀtverk kan medföra ekonomiskt oberoende dÀr det inte finns nÄgot sÄdant, och har sÀkerligen potential att skapa en bÀttre vÀrld framöver.