Förklara som om jag vore fem år (Explain It Like I'm Five/ELI5)
Har du någonsin hört din mormor prata om att allt var billigare när hon var yngre? Det beror på inflation. Den orsakas av ojämnheter i utbudet och efterfrågan på produkter och tjänster, vilket leder till en ökning av priserna.
Den har sina fördelar, men totalt sett är för mycket inflation negativt: varför spara dina pengar om de har tappat i värde imorgon? För att få inflation under kontroll när den blir för hög använder regeringarna tillgångar som syftar till att minska utgifterna.
Innehåll
- Introduktion
- Orsaker till inflation
- Åtgärder mot inflation
- Att mäta inflation med ett prisindex
- För- och nackdelar med inflation
- Sammanfattningsvis
Introduktion
En "relativ prisförändring" betyder vanligtvis att bara en eller två varor har ökat i pris, men inflation är en ökning av kostnaderna för nästan alla varor i ekonomin. Inflation är också ett långsiktigt fenomen – prisökningarna måste bibehållas och består inte bara av en sporadisk händelse.
De flesta länder gör årliga mätningar av inflationstakten. I allmänhet uttrycks inflation i relation till en procentuell förändring: dess uppgång eller nedgång i förhållande till föregående period.
I den här artikeln går vi igenom de olika orsakerna till inflation, sätt att mäta den och effekterna (både positiva och negativa) som den kan ha på ekonomin.
Orsaker till inflation
För det andra kan inflation uppstå på grund av brist på tillgång på en specifik vara som är i hög efterfrågan. Detta kan sedan utlösa en uppgång i priset på den varan, vilket kan påverka resten av ekonomin. Resultatet kan bli en allmän prishöjning på nästan alla varor och tjänster.
Inflation genom efterfrågan
Inflation genom efterfrågan är den vanligaste typen av inflation och orsakas av ökade utgifter. I det här fallet är efterfrågan större än utbudet av varor och tjänster – ett fenomen som får priserna att stiga.
För att illustrera detta kan vi tänka oss en marknadsplats där en bagare säljer sina varor. Han kan baka cirka 1 000 limpor per vecka. Detta fungerar bra, eftersom han säljer ungefär till den summan varje vecka.
Men anta att det sker en massiv ökning av efterfrågan på bröd. Kanske har de ekonomiska förhållandena förbättrats, vilket innebär att konsumenterna har mer att spendera. Då kommer priset på bagarens limpor sannolikt att öka.
Varför? Jo, för att vår bagare arbetar för fullt när han bakar 1 000 limpor. Varken hans personal eller hans ugnar kan fysiskt producera mer än det antalet. Han skulle kunna bygga fler ugnar och anställa mer personal, men det tar tid.
Till dess finns det för många kunder och inte tillräckligt med bröd. Vissa kunder kommer att vara villiga att betala högre priser för en limpa, så det är bara naturligt att bagaren höjer sin prissättning därefter.
Föreställ dig nu att, förutom den ökade efterfrågan på limpor, de förbättrade ekonomiska förhållandena också ledde till en högre efterfrågan på mjölk, olja och flera andra produkter. Detta är vad som definierar inflation genom efterfrågan. Människor köper fler och fler varor på ett sätt så att efterfrågan överstiger utbudet – vilket får priserna att stiga.
Kostnadsinflation
Kostnadsinflation uppstår när prisnivåerna stiger till följd av ökade råvaru- eller produktionskostnader. Dessa kostnader skjuts vidare till konsumenten.
Låt oss besöka bagaren igen. Han har nu byggt nya ugnar och anställt ytterligare personal för att kunna producera 4 000 limpor i veckan. För tillfället tillgodoser utbudet efterfrågan och alla är nöjda.
En dag får bagaren ett tråkigt besked. Veteskörden har varit väldigt dålig den här säsongen, vilket betyder att det inte finns tillräckligt med utbud för alla bagerier i regionen. Bagaren måste betala mer för det vete som behövs för att tillverka limporna. Med dessa extra utgifter måste han höja priserna på limporna, även om konsumenternas efterfrågan inte har ökat.
En annan möjlighet är att regeringen höjer minimilönen. Detta ökar bagarens produktionskostnader, så att han återigen måste höja priserna på de bakade limporna.
I stor skala orsakas kostnadsinflation ofta av brist på resurser (som vete eller olja), ökad statlig skatt på varor eller fallande växelkurser (vilket resulterar i att importen kostar mer).
Inbyggd inflation
Pris-lönespiralen är ett begrepp som illustrerar tendensen hos inbyggd inflation att fortsätta orsaka inflation. Det kan inträffa när arbetsgivare och arbetstagare inte kan komma överens om värdet av deras löner. Medan arbetarna kräver högre löner för att skydda sina tillgångar från förväntad inflation, tvingas arbetsgivarna att öka kostnaderna för sina produkter. Detta kan leda till en självförstärkande spiral, där arbetarna kräver ännu högre löner som svar på de ökade kostnaderna för varor och tjänster – och spiralen fortsätter.
Åtgärder mot inflation
Motsatsen till kvantitativa lättnader är kvantitativ åtstramning (quantitative tightening/QT), vilket är en penningpolitik som kan minska inflation genom att minska penningmängden. Det finns dock få bevis som pekar på att kvantitativ åtstramning är ett bra botemedel mot inflation. I praktiken kontrollerar de flesta centralbanker inflation genom att höja räntesatserna.
Högre räntesatser
Högre räntesatser gör det dyrare att låna pengar. Som ett resultat blir krediter mindre attraktiva för konsumenter och företag. På konsumentnivå gör ökade räntesatser det mindre attraktivt att spendera, vilket gör att efterfrågan på varor och tjänster minskar.
Det blir attraktivt att spara under dessa perioder och bättre för dem som lånar ut pengar för att få ränta. Men ekonomins tillväxt kan bli begränsad, eftersom företag och privatpersoner är försiktigare med att låna för att investera eller spendera.
Skattepolicy-ändringar
Om en regering, till exempel, höjer inkomstskatten de tar in har individer återigen mindre disponibel inkomst. Detta leder i sin tur till mindre efterfrågan på marknaden, vilket teoretiskt sett borde minska inflation. Det kan dock vara ett riskfyllt alternativ, eftersom allmänheten kan reagera negativt på högre skatter.
Att mäta inflation med ett prisindex
Ett KPI tar hänsyn till priserna på en mängd olika konsumentprodukter och använder ett uppmätt genomsnitt för att värdera en korg med varor och tjänster som köps inom ett hushåll. Detta görs då och då, och priserna kan sedan jämföras med de tidigare. I Sverige samlar Statistiska centralbyrån in denna data från butiker runt om i landet för att säkerställa att deras beräkningar är så korrekta som möjligt.
Du kan till exempel se KPI-poängen som 100 för "basåret" i din beräkning och sedan jämföra med en poäng på 110, två år senare. Du kan då dra slutsatsen att priserna under två år har ökat med 10 %.
För- och nackdelar med inflation
Vid en första anblick kan inflation tyckas vara något som är värt att helt undvika. Men det är fortfarande en del av moderna ekonomier och ett mycket mer nyanserat ämne än vad man kan tro. Låt oss titta på några av fördelarna och nackdelarna.
Fördelar med inflation
Ökade utgifter, investeringar och utlåning
Som vi nämnde tidigare kan en lagom låg inflation gynna ekonomin genom att stimulera utgifter, investeringar och utlåning. Det är mer meningsfullt att skaffa varor eller tjänster omedelbart, eftersom inflation gör så att samma mängd kontanter har minskad köpkraft i framtiden.
Högre vinster
Inflation får företag att sälja sina varor och tjänster till högre priser för att skydda sig mot inflationens effekter. De kan motivera dessa ökningar, men de kan också höja priserna lite högre än vad som behövs för att få ytterligare vinster.
Det är bättre än deflation
Det går kanske att gissa sig till att deflation är motsatsen till inflation, och betyder att priserna minskar efter hand. Då priserna faller är det mer meningsfullt för konsumenterna att vänta med sina köp, eftersom de kan få bättre priser inom en snar framtid. Detta kan påverka ekonomin negativt, eftersom det då inte finns lika stor efterfrågan på varor och tjänster.
Historiskt sett har perioder av deflation resulterat i högre arbetslöshet och en övergång till att spara istället för att spendera. Även om det inte nödvändigtvis är en dålig sak för individen, tenderar deflation att hindra ekonomisk tillväxt.
Nackdelar med inflation
Valutadevalvering och hyperinflation
Att hitta rätt inflationstakt är svårt och det kan ge katastrofala konsekvenser att inte kunna kontrollera den. I slutändan urholkar den individernas besparingar: om du sparar 100 000 kronor i kontanter under din madrass idag har dessa inte samma köpkraft om tio år.
Osäkerhet
Om inflationen är hög kan osäkerheten få fäste. Individer och företag som är osäkra på vart ekonomin är på väg blir mer försiktiga med sina pengar – vilket leder till mindre investeringar och mindre ekonomisk tillväxt.
Regeringars interventionism
Sammanfattningsvis
Effekterna av inflation är att priserna stiger efter hand, vilket gör att levnadskostnaderna stiger. Det är ett fenomen som vi bara har fått acceptera och om den kontrolleras på rätt sätt kan inflation trots allt vara fördelaktig för ekonomin.
I dagens värld verkar de bästa lösningarna ligga i en flexibel finans- och penningpolitik, som tillåter regeringar att anpassa sig för att hålla stigande priser i schack. Denna politik måste dock genomföras mycket noggrant, annars kan de orsaka ytterligare skada på ekonomin.