Vad är en ICO (Initial Coin Offering)?
Innehållsförteckning
Vad är en ICO?
ICO:er kontra IEO:er (börsintroduktioner)
ICO:er kontra STO:er (Erbjudanden för säkerhetstoken/Security Token Offerings)
Hur fungerar en ICO?
Vem kan lansera en ICO?
Vilka är reglerna kring ICO:er?
Vilka är riskerna med ICO:er?
Sammanfattningsvis
Vad är en ICO (Initial Coin Offering)?
Hem
Artiklar
Vad är en ICO (Initial Coin Offering)?

Vad är en ICO (Initial Coin Offering)?

Nybörjare
Publicerad Jan 30, 2019Uppdaterad Mar 23, 2022
6m

Vad är en ICO?

An Initial Coin Offering (eller ICO) är en metod för team att samla in tillgångar till ett projekt i kryptovalutavärlden. I en ICO genererar ett team blockkedjebaserade token för att sälja till tidiga supportrar. Detta fungerar som en crowdfunding-fas där användare får token som de kan använda (antingen omedelbart eller i framtiden) och projektet får tillgångar för att finansiera utveckling. 
Metoden blev populär 2014 när den användes för att finansiera utvecklingen av Ethereum. Sedan dess har den antagits av hundratals företag (särskilt under högkonjunkturen 2017) med varierande grad av framgång. Även om namnet låter likt en börsintroduktion (IPO), är dessa två i grunden väldigt olika metoder för att skaffa finansiering.

IPO:er gäller vanligtvis etablerade företag som säljer delägandeandelar i sitt företag som ett sätt att samla in tillgångar. Däremot används ICO:er som en insamlingsmekanism som gör det möjligt för företag att samla in tillgångar till sina projekt i mycket tidiga skeden. När ICO-investerare köper token köper de inget ägande i företaget.

ICO:er kan vara ett lönsamt alternativ till traditionell finansiering för tekniska startups. Ofta kämpar nya aktörer för att säkra kapital utan en redan fungerande produkt. I blockkedjevärlden investerar etablerade företag sällan i projekt genom att publicera en vitbok. Dessutom avskräcker bristen på reglering av kryptovaluta många från att överväga nystartade företag på blockkedjan.

Metoden används dock inte bara av nystartade företag. Etablerade företag väljer ibland att lansera en omvänd ICO, som funktionellt är väldigt lik en vanlig ICO. I det här fallet har ett företag redan en produkt eller tjänst och utfärdar en token för att decentralisera sitt ekosystem. Alternativt kan de vara värd för en ICO för att inkludera ett bredare utbud av investerare och samla in kapital för en ny blockkedjebaserad produkt.


ICO:er kontra IEO:er (börsintroduktioner)

Inledande coinerbjudanden och börsintroduktioner liknar varandra på många sätt. Den viktigaste skillnaden är att en IEO inte är värd av enbart projektets team, utan även på en kryptovalutabörs.

Börsen samarbetar med teamet för att låta sina användare köpa token direkt på sin plattform. Detta kan vara fördelaktigt för alla inblandade parter. När en välrenommerad börs stödjer en IEO kan användare förvänta sig att projektet har granskats noggrant. Teamet bakom en IEO drar nytta av ökad exponering och börsen tjänar på projektets framgång.


ICO:er kontra STO:er (Erbjudanden för säkerhetstoken/Security Token Offerings)

Erbjudanden för säkerhetstoken kallades en gång i tiden för "nya ICO:er". Ur teknisk synvinkel är de identiska – token skapas och distribueras på samma sätt. På den juridiska sidan är de dock helt olika.

På grund av viss juridisk oklarhet finns ingen konsensus om hur tillsynsmyndigheter ska kvalificera ICO:er (vilket diskuteras mer detaljerat nedan). Som ett resultat av detta har branschen ännu inte sett någon meningsfull reglering.

Vissa företag bestämmer sig för att ta STO-vägen som ett sätt att erbjuda eget kapital i form av token. Detta kan också hjälpa dem att undvika eventuell osäkerhet. Emittenten registrerar sitt erbjudande som ett värdepapperserbjudande hos det berörda statliga organet, vilket ger dem samma behandling som traditionella värdepapper.


Hur fungerar en ICO?

En ICO kan ha många former. Ibland kommer teamet som är värd för det att ha en funktionell blockkedja, som de fortsätter att utveckla under de kommande månaderna och åren. I det här fallet kan användare köpa token som skickas till deras adresser i kedjan. 

Alternativt kanske blockkedjan inte har lanserats, i vilket fall token utfärdas på en etablerad sådan (såsom Ethereum). När den nya kedjan är aktiv kan innehavare byta ut sina token mot nya som utfärdats sen dess.

Den vanligaste metoden är dock att ge ut token på en kedja som klarar av smarta kontrakt. Återigen, detta görs övervägande på Ethereum – många applikationer använder ERC-20-tokentandarden. Även om inte alla härstammar från ICO:er finns det uppskattningsvis uppemot 200 000 olika Ethereum-token idag.

Förutom Ethereum finns det andra andra kedjor som kan användas – Waves, NEO, NEM eller Stellar är några populära exempel. Med tanke på hur flexibla dessa protokoll är väljer många organisationer att bygga på befintliga grunder, snarare än att migrera. Detta tillvägagångssätt låter dem utnyttja nätverkseffekterna av ett etablerat ekosystem och ger utvecklarna tillgång till verktyg som redan har prövats och testats.

En ICO tillkännages i förväg och specificerar regler för hur den ska köras. Den kan beskriva en tidsram som den fungerar inom, implementerar en strikt gräns för antalet token som ska säljas, eller kombinerar båda. Det kan också finnas en vitlista som deltagarna måste registrera sig på i förväg. 

Användare skickar sedan tillgångar till en angiven adress – i allmänhet accepteras bitcoin och Ethereum tack vare deras popularitet. Köpare anger antingen en ny adress för att ta emot token, eller så skickas token automatiskt till adressen som betalningen gjordes ifrån.


Vem kan lansera en ICO?

Tekniken för att skapa och distribuera token är allmänt tillgänglig. Men i praktiken finns det många juridiska överväganden att ta hänsyn till innan man håller en ICO. 

I allmänhet saknas riktlinjer för kryptovaluta och det finns fortfarande avgörande frågeställningar att lösa. Vissa länder förbjuder direkt lansering av ICO:er, men även de mest kryptovänliga jurisdiktionerna har ännu inte levererat en tydlig lagstiftning. Det är därför absolut nödvändigt att du förstår ditt eget lands lagar, innan du överväger en ICO.


Vilka är reglerna kring ICO:er?

Det är svårt att ge ett entydigt svar, eftersom det finns så många variabler att ta hänsyn till. Reglerna varierar från jurisdiktion till jurisdiktion och varje projekt har sannolikt sina egna nyanser som kan påverka hur statliga enheter ser på detta. 

Det bör noteras att frånvaron av regleringar på vissa platser inte är ett frikort för att crowdfunda ett projekt via en ICO. Så det är viktigt att söka professionell juridisk rådgivning innan du väljer denna form av crowdfunding. 

Vid ett antal tillfällen har tillsynsmyndigheter sanktionerat team som samlat in tillgångar i vad de senare ansåg vara värdepapperserbjudanden. Om myndigheter ser att en token är ett värdepapper, måste emittenten följa de rigorösa åtgärder som gäller för traditionella tillgångar i denna klass. Vad gäller detta har USA:s Securities and Exchange Commission (SEC) bidragit med vissa insikter.

Generellt sett går utvecklingen av reglering långsamt i blockkedjevärlden, särskilt eftersom tekniken överträffar det rättsliga systemets långsamt malande kvarnar. Ändå har många statliga enheter diskuterat implementeringen av ett mer transparent ramverk för blockkedjeteknik och kryptovalutor.

Även om många blockkedjeentusiaster är försiktiga med eventuella statliga övergrepp (vilket kan hämma utvecklingen), inser de flesta av dem behovet av investerarskydd. Till skillnad från traditionella finansiella klasser skapar möjligheten för alla runt om i världen att delta också flera betydande utmaningar.


Vilka är riskerna med ICO:er?

Möjligheten att en ny token ger enorm avkastning är tilltalande. Men alla coin är inte desamma. Som med alla investeringar inom kryptovaluta finns det inga garantier för att du får en positiv avkastning på investeringen (ROI).
Det är svårt att avgöra om ett projekt är lönsamt eftersom det finns många faktorer att bedöma. Potentiella investerare bör utföra due diligence och genomföra omfattande forskning om de token de överväger. Denna process bör innefatta en grundläggande analys. Nedan följer en lista med några frågor att ställa sig, men listan är inte på något sätt komplett:
  • Är konceptet genomförbart? Vilket problem löser det?
  • Hur fördelas utbudet?
  • Behöver projektet en blockkedja/token, eller kan det göras utan en sådan?
  • Har teamet ett bra rykte? Har de kompetensen att sätta igång projektet?

Den viktigaste regeln är att aldrig investera mer än du har råd att förlora. Kryptovalutamarknaderna är otroligt volatila och det finns en stor risk att dina innehav faller i värde.


Sammanfattningsvis

Inledande coinerbjudanden har varit oerhört effektiva som ett sätt för projekt att i ett tidigt skede skaffa finansiering. Efter framgången med Ethereums initiala coinerbjudande 2014 kunde många organisationer skaffa kapital för att utveckla nya protokoll och ekosystem.

Köpare bör dock vara medvetna om vad de investerar i. Det finns ingen garanterad avkastning. Med tanke på att kryptovalutavärlden är liten, är sådana investeringar mycket riskabla och det finns lite skydd om projektet misslyckas med att leverera en livskraftig produkt.