TL;DR
Även om den nuvarande versionen av internet, Web2, används av miljontals personer, saknar den inte brister. Internet har fortsatt stora problem med dataägande, censur och säkerhet, vilket driver konceptualiseringen av en ny och förbättrad version som heter Web3. Detta framtida internet försöker inkludera tekniker som blockkedjan, artificiell intelligens (AI) och förstärkt verklighet (augmented reality/AR). I grunden bör en idealisk Web3 erbjuda fördelar som dataägande och sekretess. Web3 tros bli en förbättrad version av Web2, men vad exakt är den och är den bättre?
Introduktion
World Wide Web, mer känd som internet eller webben, har förändrats drastiskt sedan den först introducerades i världen som Web1. I takt med att tekniken har förbättrats och att användarna har ställt högre krav är det ingen överraskning att webben har förändrats.
Web1 möjliggjorde innehållskonsumtion och enkla interaktioner. Web2, delvis formad av den snabba utvecklingen av smartphones och mobil internetåtkomst, har gjort det möjligt för användarna att konsumera och skapa sitt eget innehåll. Nu har ett nytt koncept för en framtida webb som kallas Web3 dykt upp. Denna nya versionen av internet förväntas göra det möjligt för användarna att inte bara konsumera och skapa innehåll och data, utan även äga dessa.
Webbens historia i korthet
Även om webben har sett många förändringar genom åren kan dess två huvudfaser klassificeras som Web1 och Web2.
Web1
Web1, även känd som Web 1.0, är det ursprungliga internet. Det bestod av sidor med statisk HTML – webbens formateringsspråk vid den tiden – som visade information online. Web1 kördes på en helt decentraliserad infrastruktur – vem som helst kunde vara värd för en server, bygga applikationer och publicera information på internet utan några väktare som censurerade dem. Användarna av Web1 kunde söka efter information på nätet via webbläsare.
Nackdelarna med Web1
Tyvärr fanns det inget sätt för användarna att ändra information och det fanns få möjligheter till interaktion med andra. Användarna kunde bara kommunicera via enkla chattprogram och forum. Därför interagerade användarna med Web1 främst som observatörer och inte som deltagare.
Web2
Till skillnad från Web1 är den nuvarande upplagan av internet centraliserad, fokuserad på innehållsskapande och till stor del monopoliserad av stora, framgångsrika teknikföretag.
I slutet av 1990-talet bildade databaser, sidobearbetning av servrar, formulär och sociala medier tillsammans ett mer interaktivt internet som kallas Web2 eller Web2.0. Detta är den nuvarande versionen av internet – en lekplats för innehållsskapande. Oavsett om du är en blivande författare, fotograf eller influencer kan du enkelt skapa och visa ditt arbete för Web2-världen.
Tjänsteleverantörer som WordPress och Tumblr erbjuder personer en plattform för att skapa innehåll, medan sociala medieföretag som Facebook och Twitter gör att personer att ansluta och kommunicera med vem som helst och var som helst i världen. Dessutom gör mobil internetåtkomst och den breda användningen av smartphones det möjligt för vem som helst att enkelt konsumera innehåll.
Web2-centrerade företag har dragit nytta av fördelarna med denna internetrevolution. Förutom vinster har företagen också byggt en stor databas med användare. Större företag som Google och Facebook har köpt upp mindre företag och samlat ett centralt och globalt nätverk av användare och deras data.
Nackdelarna med Web2
Sedan tillkomsten av Web2 har stora internetföretag insett att de kan använda användardata för att behålla dem i sina respektive ekosystem. Genom att producera riktade annonser för konsumenterna eller förhindra kommunikation mellan olika plattformar, är användarna ofta benägna att fortsätta använda dessa tjänster.
Under de senaste åren har etiska frågor som censur, dataspårning och dataägande uppmärksammats av många internetanvändare. Ironiskt nog verkar användardata tillhöra företagen i Web2, snarare än användarna själva. Vi har sett fall av orättvis datakontroll, där användare fått sina konton stängda efter att omedvetet ha brutit mot en plattforms interna communityregler. Under 2010-talet uppdagades det att Facebook inte skyddat sina användares data, vilket orsakade våldsam upprördhet över de personuppgifter som samlats in utan användarnas samtycke runtom i världen.
För att ta itu med dessa problem har vissa lagt fram en lösning som kombinerar fördelarna med Web1 och Web2: decentralisering och användardeltagande. Även om de inte är konkreta har grundbegreppen i denna version av internet, känd som Web3, till stor del definierats.
Vad är Web3?
Om vi tittar på de nuvarande problemen med Web2 är Web3 nästa logiska steg för att förbättra internet för användarna. Genom att utnyttja peer-to-peer (P2P)-teknik som blockkedjan, virtual reality (VR), sakernas internet (Internet of Things/IoT) och programvara med öppen källkod, siktar Web3 på att späda ut de enorma Web2-företagens makt. Med decentralisering kan användarna förhoppningsvis ta tillbaka kontrollen över sitt innehåll och ägandet av sina data.
Viktiga funktioner i Web3
Decentraliserad: eftersom den är tänkt att ta itu med roten till Web2-problemet, det vill säga centraliseringen, är decentraliseringen naturligtvis en kritisk faktor för Web3:s framgång. Förutom att ge tillbaka kontrollen över användarnas data, måste företagen betala för att få tillgång till sina data. Decentraliseringen skulle göra inbyggda kryptobetalningar tillgängliga för alla och eliminera behovet av de dyra mellanhänderna i den traditionella betalningsinfrastrukturen på Web2.
Utan behörighet: istället för några få stora enheter som kontrollerar deltagande eller förbjuder kommunikation mellan plattformar kan vem som helst fritt interagera med andra i Web3.
Trustless: nätverket som Web3 är baserat på skulle göra att användarna kan delta utan att lita på något annat än själva nätverket.
Dessa ideal kommer till stor del att stödjas av blockkedjan och krypto.
Potentiella fördelar med Web3
Ökad datasäkerhet
Data som innehas av teknikjättarna i centraliserade databaser är sårbara, eftersom hackare bara behöver komma åt ett enda system för att hacka användardata. Med decentraliserade lösningar för att lagra och hantera data kan privat information förvaras säkrare.
Verkligt ägande av data
Ett av fokusområdena för Web3 är dataägande, där användarna kommer att kunna återfå kontrollen över sina data – och till och med tjäna pengar på sina data om de vill göra det.
Sanningskontroll
Utan en central makt kommer användarna inte att kunna utsättas för orättvis censur. Utan censurens kraft eller möjligheten att radera specifikt innehåll blir det betydligt svårare för stora företag att kontrollera hur ämnen tas upp.
Det finns andra potentiella fördelar som gör Web3 överlägsen sina föregångare.
Ekonomisk frihet
Web3 kommer att stärka användarna genom att låta dem konsumera, skapa och äga sitt innehåll och sina data. Och eftersom Web3 är baserat på blockkedjeteknik kommer användarna enkelt att kunna komma åt ekosystem som underlättar decentraliserad finans (DeFi) och andra verktyg för att uppnå ekonomisk frihet.
Förbättrade sociala interaktioner
Liksom sina föregångare kommer Web3 att fortsätta att införliva teknik som dyker upp i och med blockkedjeteknik. Till exempel kan virtuell verklighet (virtual reality/VR), förstärkt verklighet (augmented reality/AR) och artificiell intelligens (AI) lägga till digitala element i Web3-applikationer för att förbättra de sociala interaktionerna online.
Vi ser redan ett sådant exempel i form av metaversum, som är ett virtuellt 3D-universum som användarna kan utforska med avatarer. Via kompletta världar som metaversum kan användarna umgås online, köpa virtuellt land, spela spel och till och med arbeta på distans.
Sammanfattningsvis
Web2 vs Web3 kan ses som en variant av den urgamla debatten mellan centralisering och decentralisering. Eftersom Web3 ännu inte har förverkligats går åsikterna isär om dess påstådda överlägsenhet gentemot Web2. Men med sin decentraliserade infrastruktur kan Web3 potentiellt ta itu med de datarelaterade skandalerna vi har sett i Web2 och återge kontrollen till användarna.