Hem
Ordlista
Kryptografi

Kryptografi

Nybörjare

Framsteg inom datateknik har gjort data mer tillgĂ€ngliga. Även om detta kan erbjuda enorma fördelar, har det ocksĂ„ en nackdel. Onlinedata utsĂ€tts för mĂ„nga hot, inklusive stöld och korruption. Kryptografi (eller kryptologi) Ă€r en lösning som har gjort det möjligt att skydda information frĂ„n nĂ„gra av de risker som Ă€r förknippade med datalagring och fördelning. Begreppet kryptering av data Ă€r dock inget nytt. Redan före den digitala eran har personer maskerat meddelanden för att förhindra oavsedd publik frĂ„n att lĂ€sa dem. Men den ökade anvĂ€ndningen av datorenheter förde vetenskapen om kryptering till en helt ny nivĂ„.


Vad Àr kryptografi?

Med nÄgra fÄ ord Àr kryptografi vetenskapen om att dölja information. Mer specifikt anvÀnder modern kryptografi matematiska teorier och berÀkningar för att kryptera och dekryptera data eller för att garantera informationens integritet och Àkthet.

I en grundlÀggande process för textkryptering genomgÄr en klartext (data som tydligt kan förstÄs) en krypteringsprocess som förvandlar den till chiffertext (vilken Àr olÀslig). Genom att göra detta kan man garantera att informationen som skickas endast kan lÀsas av en person som har en specifik dekrypteringsnyckel.

Genom att anvÀnda specifika kryptografiska tekniker kan man skicka kÀnslig data Àven över osÀkra nÀtverk. NivÄn pÄ kryptering beror pÄ graden av skydd som dessa data krÀver. Till exempel Àr den typ av sÀkerhet som anvÀnds pÄ vanliga personliga filer (som kontakter) inte densamma som den som anvÀnds i kryptovalutanÀtverk.

Att lÀra sig hur kryptografi fungerar Àr avgörande för att förstÄ dess betydelse inom kryptovalutasystem. De flesta blockkedjesystem, sÄ som Bitcoin, anvÀnder sig av en viss uppsÀttning kryptografiska tekniker som gör att de kan fungera som en decentraliserad och offentlig huvudbok, genom vilken digitala transaktioner kan ske pÄ ett mycket sÀkert sÀtt.


Hur fungerar kryptografi?

Den moderna kryptografin bestÄr av olika studieomrÄden, men nÄgra av de mest relevanta Àr de som handlar om symmetrisk kryptering, asymmetrisk kryptering, hashfunktioner och digitala signaturer.
Bitcoin-protokollet anvÀnder sig av kryptografiska bevis för att sÀkra nÀtverket och för att sÀkerstÀlla giltigheten av alla transaktioner. Digitala signaturer garanterar att varje anvÀndare bara kan spendera pengarna i sin egen plÄnbok och att dessa tillgÄngar inte kan spenderas mer Àn en gÄng. Om Alice exempelvis skickar 2 bitcoin till Bob skapar hon en transaktion som i huvudsak Àr ett meddelande som bekrÀftar tillÀgget av 2 bitcoin till Bobs plÄnbok, samtidigt som dessa coin tas bort frÄn Alices plÄnbok. Men hon kan bara göra det genom att tillhandahÄlla en digital signatur. 
En annan viktig del av Bitcoin-protokollet Àr Hashcash-funktionen, som definierar konsensusmekanismen bevis pÄ arbetsinsats och utvinningsprocessen (ansvarig för att sÀkra nÀtverket, validera transaktioner och generera nya coin). Hashcash anvÀnder sig av en kryptografisk funktion som heter SHA-256.

Kryptografi Àr en viktig del av blockkedjetekniken och Àr dÀrför avgörande för alla kryptovalutor. Kryptografiska bevis som tillÀmpas pÄ distribuerade nÀtverk möjliggjorde skapandet av trustless-ekonomiska system, vilket gav upphov till Bitcoin och andra decentraliserade digitala valutor.