Kryptografi

Framsteg inom datateknik har gjort data mer tillgängliga. Även om detta kan erbjuda enorma fördelar, har det också en nackdel. Onlinedata utsätts för många hot, inklusive stöld och korruption. Kryptografi (eller kryptologi) är en lösning som har gjort det möjligt att skydda information från några av de risker som är förknippade med datalagring och fördelning. Begreppet kryptering av data är dock inget nytt. Redan före den digitala eran har personer maskerat meddelanden för att förhindra oavsedd publik från att läsa dem. Men den ökade användningen av datorenheter förde vetenskapen om kryptering till en helt ny nivå.

Vad är kryptografi?

Med några få ord är kryptografi vetenskapen om att dölja information. Mer specifikt använder modern kryptografi matematiska teorier och beräkningar för att kryptera och dekryptera data eller för att garantera informationens integritet och äkthet.

Genom att använda specifika kryptografiska tekniker kan man skicka känslig data även över osäkra nätverk. Nivån på kryptering beror på graden av skydd som dessa data kräver. Till exempel är den typ av säkerhet som används på vanliga personliga filer (som kontakter) inte densamma som den som används i kryptovalutanätverk.

Att lära sig hur kryptografi fungerar är avgörande för att förstå dess betydelse inom kryptovalutasystem. De flesta blockkedjesystem, så som Bitcoin, använder sig av en viss uppsättning kryptografiska tekniker som gör att de kan fungera som en decentraliserad och offentlig huvudbok, genom vilken digitala transaktioner kan ske på ett mycket säkert sätt.

Hur fungerar kryptografi?

Kryptografi är en viktig del av blockkedjetekniken och är därför avgörande för alla kryptovalutor. Kryptografiska bevis som tillämpas på distribuerade nätverk möjliggjorde skapandet av trustless-ekonomiska system, vilket gav upphov till Bitcoin och andra decentraliserade digitala valutor.