Viktig information
I blockkedjevärlden avser datatillgänglighet användarnas möjlighet att komma åt och verifiera data som lagras på blockkedjan.
Några av de populära lösningarna för datatillgänglighet inkluderar datatillgänglighetslager (Data Availability Layers/DAL), datatillgänglighetsurval (Data Availability Sampling/DAS) och datatillgänglighetskommittéer (Data Availability Committees/DAC).
Utmaningar när det gäller datatillgänglighet omfattar interoperabilitetsproblem och kompromissen mellan skalbarhet och säkerhet.
Introduktion
Blockkedjeteknik möjliggör pålitliga och oföränderliga dataöverföringar, men att hitta och verifiera data som lagras på blockkedjan kan vara svårt. I den här artikeln kommer vi att utforska begreppet datatillgänglighet, dess betydelse, utmaningar och några lösningar för datatillgänglighet.
Vad är datatillgänglighet?
I blockkedjenätverk är datatillgänglighet viktigt för att säkerställa att alla nätverksdeltagare kan komma åt och verifiera informationen som lagras på blockkedjan. Detta inkluderar transaktionsinformation blockdata och status för huvudboken.
Hur fungerar datatillgänglighet?
Det finns flera populära lösningar för datatillgänglighet. Några av de vanligaste är datatillgänglighetslager (Data Availability Layers/DAL), datatillgänglighetsurval (Data Availability Sampling/DAS) och datatillgänglighetskommittéer (Data Availability Committees/DAC).
Datatillgänglighetslager
Datatillgänglighetslager (DAL:er) är specialiserade lagringslösningar som finns antingen på eller utanför kedjan. De separerar den specifika uppgiften att säkerställa datatillgänglighet från andra blockkedjeoperationer, såsom transaktionsutförande.
DAL:er använder olika tekniker för att förbättra datatillgängligheten, till exempel raderingskodning och datauppdelning. Datauppdelning innebär att dela upp databaser i mindre delar som sedan kan lagras och bearbetas separat. Raderingskodning delar upp data i delar och lägger till redundans för dataåterställning. Dessa tekniker gör det möjligt att rekonstruera hela data även om delar av dem går förlorade eller blir tillfälligt otillgängliga.
Datatillgänglighetsurval
Datatillgänglighetsurval är en teknik som blockkedjor använder för att se till att alla noder kan komma åt nödvändiga blockkedjedata utan att behöva ladda ned och verifiera hela datauppsättningen. Denna teknik säkerställer att även noder med begränsade resurser kan delta i att validera transaktioner och upprätthålla nätverkets integritet.
Processen börjar med att dela upp blockkedjedata i mindre bitar. Noder kan slumpmässigt välja några av dessa segment i stället för hela datauppsättningen. Detta minskar belastningen på enskilda noder, eftersom de bara behöver hantera en bråkdel av den totala datamängden.
Genom att verifiera dessa valda datasegment verifierar noderna probalistiskt tillgängligheten för hela datauppsättningen. Probabilistisk verifiering bygger på idén att om de samplade segmenten är tillgängliga är det troligt att resten av data också är tillgängliga.
Datatillgänglighetskommitéer
En datatillgänglighetskommitté (DAC) är en grupp betrodda noder i ett blockkedjenätverk, som har till uppgift att säkerställa datatillgänglighet. En DAC:s primära roll är att verifiera att alla data, såsom transaktioner och tillståndsändringar, lagras korrekt och är tillgängliga för alla nätverksdeltagare. Medlemmar i en DAC väljs vanligtvis genom en decentraliserad röstningsprocess för att minska enskilda felkällor och andra centraliseringsrisker.
DAC:er spelar en avgörande roll i Lager 2-skalningslösningar, såsom rollupper, där de kan hjälpa till att hantera data relaterade till beräkningar utanför kedjan. I uppdelade blockkedjor, där datamängder distribueras över olika uppdelningar, hjälper DAC:er till att säkerställa datatillgänglighet över alla sharder.
Vikten av datatillgänglighet
Datatillgänglighet är avgörande i olika aspekter av blockverifiering eftersom det gör det möjligt för noder att bekräfta giltigheten av nya block och transaktioner.
1. Blockförökning. När ett nytt block skapas sänds det till hela nätverket. Effektiv blockverifiering kräver att detta block är tillgängligt för alla noder.
2. Transaktionsvalidering. Detta steg kontrollerar alla transaktioner inom blocket för att bekräfta om de överensstämmer med nätverkets regler. Tillgång till fullständiga transaktionsdata är avgörande för att noderna ska kunna utföra dessa valideringar korrekt.
3. Blocktitelsverifiering. Datatillgänglighet är nödvändig för att verifiera om det nya blocket hänvisar till och ansluter till föregående block på ett korrekt sätt. Genom detta kan noder bekräfta om de kan läggas till i kedjan.
4. Efterlevnad av konsensusmekanismen. Noderna säkerställer att blocket överensstämmer med blockkedjans konsensusmekanism, till exempel bevis på arbetsinsats eller bevis på insats. Denna verifiering beror på tillgängligheten av alla nödvändiga blockdata, såsom blockets hash och svårighetsgrad.
Utmaningar med datatillgänglighet
Problem med interoperabilitet
I takt med att blockkedjetekniken fortsätter att utvecklas utvecklar olika nätverk sina egna metoder för datatillgänglighet. Även om detta kan främja innovation kan det också orsaka utmaningar som är relaterade till tvärkedjeoperationer, det vill säga hur olika blockkedjesystem interagerar med varandra.
Avvägning mellan skalbarhet och säkerhet
Att förbättra datatillgängligheten kan förbättra skalbarheten, men kan också leda till minskad säkerhet. Det är viktigt att överväga de potentiella effekterna av lösningar för datatillgänglighet innan de implementeras. Den klassiska avvägningen mellan säkerhet och skalbarhet beskrivs också i blockkedjans trilemma.
Sammanfattningsvis
I blockkedjenätverk avser datatillgänglighet nätverksdeltagarnas förmåga att komma åt och verifiera data som lagras på blockkedjan. Det finns många olika lösningar för datatillgänglighet, inklusive datatillgänglighetslager, datatillgänglighetsurval och datatillgänglighetskommittéer. I framtiden kommer datatillgänglighet sannolikt att fortsätta att spela en viktig roll i det utbredda antagandet av blockkedjeteknik.
Mer information
Optimistiska rollups kontra nollkunskapsrollups: Vad är skillnaden?
Arbetsbevis (Proof of Work/PoW) kontra insatsbevis (Proof of Stake/PoS)
Ansvarsfriskrivning och riskvarning: detta innehåll presenteras för dig ”i befintligt skick” och endast som allmän information och i utbildningsändamål, utan representation eller garanti av något slag. Det ska inte tolkas som ekonomisk, juridisk eller annan professionell rådgivning. Det är inte heller avsett att rekommendera köp av någon specifik produkt eller tjänst. Du bör söka egen rådgivning från lämpliga professionella rådgivare. I de fall då artikeln har skrivits av en tredje part, tillhör åsikterna som uttrycks denna tredje part och återspeglar inte nödvändigtvis Binance Academys åsikter. Läs vår fullständiga ansvarsfriskrivning här för mer information. Priserna på digitala tillgångar kan vara volatila. Värdet på din investering kan gå ner eller upp och du kanske inte får tillbaka det investerade beloppet. Du är själv ansvarig för dina investeringsbeslut och Binance Academy ansvarar inte för eventuella förluster som du kan ådra dig. Detta material ska inte tolkas som ekonomisk, juridisk eller annan professionell rådgivning. Se våra användarvillkor och vår riskvarning för mer information.