Vi förklarar bevis på auktoritet

Kryptovalutavärlden har förändrats mycket sedan den första blockkedjetransaktionen gjordes i Bitcoin-nätverket. Tillsammans med de välkända algoritmerna arbetsbevis och insatsbevis föreslogs andra konsensusmekanismer, med alternativa metoder för att nå konsensus inom ett blockkedjesystem.

PoW-konsensusalgoritmen som används av Bitcoin är den mest pålitliga och säkra metoden som finns idag. Den är dock inte riktigt skalbar. Bitcoin, liksom andra Pow-baserade blockkedjor, har en begränsad prestanda när det gäller transaktioner per sekund (TPS). En sådan begränsning är relaterad till det faktum att Bitcoin är beroende av ett distribuerat nätverk av noder, som måste nå konsensus och komma överens om blockkedjans nuvarande tillstånd. Detta innebär att innan ett nytt transaktionsblock bekräftas måste det verifieras och godkännas av majoriteten av nätverksnoderna. Därför tillhandahåller den decentraliserade aspekten av Bitcoin inte bara ett säkert och pålitligt ekonomiskt system, utan begränsar också dess potential att användas i större skala.

När det gäller mängden transaktioner per sekund ger blockkedjor med insatsbevis vanligtvis en bättre prestanda än Bitcoin. Skillnaden är dock inte så betydande, och PoS-nätverk lyckades inte riktigt lösa skalbarhetsproblemet.

I detta sammanhang genomförs auktoritetsbevis för närvarande som ett mer effektivt alternativ, eftersom det kan utföra många fler transaktioner per sekund.

Vad är auktoritetsbevis?

Auktoritetsbevis (Proof of Authority/PoA) är en ryktesbaserad konsensusalgoritm som introducerar en praktisk och effektiv lösning för blockkedjenätverk (särskilt de privata). Termen föreslogs 2017 av Ethereums grundare och tidigare CTO Gavin Wood. 

PoA-konsensusalgoritmen utnyttjar värdet av identiteter, vilket innebär att blockvaliderare inte satsar sina coin utan sina egna rykten istället. Därför säkras PoA-blockkedjorna av de validerande noderna som godtyckligt väljs som pålitliga enheter.

Auktoritetsbevis-modellen bygger på ett begränsat antal blockvaliderare, och det är detta som gör det till ett mycket skalbart system. Block och transaktioner verifieras av förhandsgodkända deltagare, som fungerar som moderatorer för systemet.

PoA-konsensusalgoritm kan tillämpas i en mängd olika scenarier, och anses vara ett värdefullt alternativ för logistiska tillämpningar. När det gäller leveranskedjor anses PoA till exempel vara en effektiv och rimlig lösning. 

Auktoritetsbevis-modellen gör det möjligt för företag att behålla sin integritet, samtidigt som de utnyttjar fördelarna med blockkedjeteknik. Microsoft Azure är ett annat exempel där PoA implementeras. Enkelt sammanfattat tillhandahåller Azure-plattformen lösningar för privata nätverk, med ett system som inte kräver en originalvaluta som etherns ”gas”, eftersom det inte finns något behov av utvinning.

Auktoritetsbevis vs insatsbevis

Vissa anser att PoA är en modifierad variant av PoS, som som utnyttjar identitet istället för coin. På grund av de decentraliserade egenskaperna hos de flesta blockkedjenätverk är PoS inte alltid lämpligt för vissa affärer och företag. Däremot kan PoA-system representera en bättre lösning för privata blockkedjor, eftersom dess prestanda är betydligt högre.

Villkor för konsensus med auktoritetsbevis

Även om villkoren kan variera från system till system, är PoA-konsensusalgoritmen vanligtvis beroende av: 

• Giltiga och pålitliga identiteter: validerare måste bekräfta sina verkliga identiteter.

• Svårigheten att bli validerare: en kandidat måste vara villig att investera pengar och sätta sitt rykte på spel. En tuff process minskar riskerna med att välja tveksamma validerare och stimulerar istället ett långsiktigt åtagande.

• En standard för valideringsgodkännande: metoden för val av validerare måste vara lika för alla kandidater. 

Kärnan bakom ryktesmekanismen är säkerheten från en validerares identitet. Denna kan inte vara en enkel process eller något som lätt skulle kunna överges. Den måste kunna rensa bort skadliga aktörer. Att säkerställa att alla validerare går igenom samma procedur garanterar systemets integritet och tillförlitlighet.

Begränsningar

En uppfattning av PoA-mekanismen är att den avstår från decentralisering. Så man kan säga att denna modell av konsensusalgoritm bara är ett försök att effektivisera centraliserade system. Även om detta gör PoA till en attraktiv lösning för stora företag med logistiska behov, uppstår viss tvekan – särskilt vad gäller kryptovalutor. PoA-system har en hög genomströmning, men aspekterna inom oföränderlighet ifrågasätts när saker som censur och svartlistning lätt kan uppnås.

En annan vanlig kritik är att identiteten hos PoA-validerare är synliga för alla. Argumentet mot detta är att endast etablerade aktörer som kan inneha denna position skulle försöka bli en validerare (som en allmänt känd deltagare). Att känna till validerarens identitet kan dock potentiellt leda till manipulation från tredje part. Om en konkurrent till exempel vill störa ett POA-baserat nätverk, kan denne försöka påverka offentliga kända validerare att agera oärligt för att äventyra systemet inifrån.

PoW, PoS och PoA har alla sina egna unika fördelar och nackdelar. Det är välkänt att decentralisering värderas högt inom kryptovalutacommunityn, och PoA som en konsensusmekanism offrar decentralisering för att uppnå hög genomströmning och skalbarhet. De inneboende funktionerna i PoA-system är en skarp kontrast från hur blockkedjor har fungerat fram till nu. Fortfarande ger PoA ett intressant tillvägagångssätt och kan inte bortses från som en framväxande blockkedjelösning, och kan passa bra för tillämpningar inom privata blockkedjor.